Marknadshyror i nyproduktionen ger stora problem för de boende

Diskussionen om marknadshyror flammar upp med jämna mellanrum. Senast var det den statliga Produktivitetskommissionen som i sitt delbetänkande från 2024 föreslog fri hyressättning för nybyggda hyreslägenheter (slutbetänkande väntas under hösten 2025). Men vad skulle det betyda för hyresgästerna? Kommer hyreslagstiftningen fortfarande att fungera som ett skydd för de boende?

Bo Bengtsson

Bo Bengtsson

I en ny rapport granskar Bo Bengtsson, professor i statsvetenskap vid IBF, kommissionens förslag med hjälp av en modell (eller checklista) med nio punkter relaterade till tidigare forskning om hyresmarknadens särdrag och till intentionerna bakom gällande svensk hyreslagstiftning. Han har tidigare använt denna modell för att kritiskt analysera det förslag till fri hyressättning i nyproduktionen som lades fram 2021 och som senare drogs tillbaka efter att ha utlöst en regeringskris.

– Både utredningen från 2021 och Produktivitetskommissionens delbetänkande ger en förenklad och missvisande bild av bostadsmarknaden och ser bostäder som en vara vilken som helst. Fokus ligger ensidigt på ekonomisk effektivitet och incitament för fastighetsägare och inte på att slå vakt om hyresgästernas trygghet och boendestandard. Det är anmärkningsvärt att de bostadsmarknadens särdrag som ekonomer påvisat under flera decennier inte ens diskuteras i de aktuella förslagen om marknadsanpassad hyressättning, säger Bo Bengtsson. Inte heller relateras förslagen till intentionerna bakom svensk hyreslagstiftning

Som tidigare forskning visat betyder bostadsmarknadens särdrag ett underläge för hyresgästerna gentemot fastighetsägaren på en oreglerad marknad. En viktig fråga som rapporten lyfter fram är att marknadshyror i nyproduktionen på lite sikt sannolikt kommer att spridas till det befintliga bostadsbeståndet vilket gör förslagen mera långtgående och problematiska för de boende än de framställs av utredningarna.

Rapporten understryker att hyreslagstiftningen bör betraktas som en skyddslagstiftning – ett verktyg för att garantera rimliga hyror och reellt besittningsskydd för hyresgästerna. Effektivitet och produktivitet är viktiga aspekter, men de måste balanseras mot hyresgästernas rättigheter och samhällets bredare mål om bostadstillgång och social trygghet.

– Slutsatsen är tydlig – marknadshyror i nyproduktionen är inte svaret på dagens bostadsutmaningar. Istället behöver vi reformer som stärker det kollektiva hyressättningssystemet och de institutionella ramar som skyddar hyresgästerna – särskilt de med begränsade ekonomiska resurser. En hyrespolitik som sätter de boendes behov i centrum är avgörande för en hållbar och rättvis bostadsmarknad. Så låt oss hoppas att Produktivitetskommissionen tänker ett varv till inför sitt slutbetänkande, säger Bo Bengtsson.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin