Nya perspektiv på segregationsforskning
Professor Maria Krysan håller föreläsning på symposiet "Beyond the Registry, Beyond Academia: Building Collaboration in Research on Segregation in Sweden". Foto: Camilla Scheinert
Den 17–18 september samlades forskare och kommunrepresentanter i symposiet ”Beyond the Registry, Beyond Academia: Building Collaboration in Research on Segregation in Sweden”. Under två intensiva dagar diskuterades samverkan mellan akademi, kommun och civilsamhälle kring segregationsforskning och hur den kan utvecklas, liksom hur forskning med flera metoder (mixed methods) kan ge djupare insikter för både forskning och praktik.
Professor Kyle Crowder.
Syftet med symposiet var att ge möjligheter till sektorsövergripande dialog och att utveckla idéer om hur segregationsforskningen kan få större genomslag både inom och utanför akademin.
Symposiet, som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond, samlade ett 20-tal deltagare. Den första dagen hade tema ”Beyond Academia” med fokus på att bygga broar mellan forskning och praktik. Efter en inledning av arrangörerna Andreas Alm Fjellborg, forskare i kulturgeografi vid IBF, och Sara Forsberg, kulturgeografiska institutionen, höll Maria Krysan, professor i sociologi vid University of Illinois i Chicago och Kyle Crowder, professor i sociologi vid University of Washington ett gemensamt huvudanförande om samarbete mellan akademiker och icke-akademiska aktörer.
Dagen fortsatte med exempel på partnerskap mellan forskare, kommuner och civilsamhällesorganisationer i Sverige, gruppdiskussioner om centrala frågor kring segregation och social fragmentering samt en paneldiskussion om möjligheter, utmaningar och vägar framåt i samarbetet mellan akademi, kommuner och andra aktörer.
Den andra dagen med tema ”Beyond the Registry” skiftade fokus till forskningsmetoder. Nya projekt om segregation i Sverige med mångmetodiska ansatser presenterades, följt av ett huvudanförande av professorerna Krysan och Crowder om amerikanska erfarenheter av integrerade forskningsmetoder och samverkan. Därefter följde svenska exempel på forskning med flera metoder och workshops där deltagarna diskuterade vilka insikter olika metoder kan ge beslutsfattare.
Symposiet avslutades med gemensam återkoppling och en session om att bygga en färdplan för framtida forskning och samverkan – med frågor om behovet av nätverk eller nya gemensamma forskningsansökningar som nästa steg.