Verktygslåda för att upptäcka rasistiskt språkbruk

Bokkapitlet reder först ut centrala begrepp som ras, rasifiering och rasism, och placerar dem i ett ramverk av samhällsvetenskapliga teorier om rasism. Därefter presenteras en konkret verktygslåda för att granska hur språkliga val kan normalisera exkludering och legitimera särbehandling av grupper, till exempel de som kallas “asylsökande”, “flyktingar” eller “utlänningar”. Bland annat är det viktigt att se till hur människor kategoriseras, om skillnader mellan grupper hela tiden betonas, vilka som får komma till tals, om vissa människor beskrivs på nedsättande vis och om de systematiskt förknippas med det som är negativt.

– Den offentliga debatten påverkar hur människor behandlas. När vissa grupper konsekvent kopplas till hot, kostnader eller kriminalitet får det konsekvenser för både politiska beslut och människors vardag, säger Kristina Boréus, professor i statskunskap vid IBF.

I kapitlet demonstreras metoder för att kartlägga rasifierande och rasistisk diskurs i praktiken. Möjligheter och risker med storskalig textanalys diskuteras också. Med AI och big data går det att analysera mycket stora textmängder och upptäcka mönster som tidigare varit svåra att se, men det finns också viktiga metodproblem med den typen av tekniker. AI:s språkmodeller, som tränats på stora datamängder från internet, bör också granskas kritiskt: när de tränas på en textmängd där många texter är rasistiska, börjar de också ”tänka” rasistiskt.

– Vi behöver både bättre metodik för att se hur rasism tar form i språket och mer evidens om vilka motstrategier som faktiskt fungerar i olika sammanhang, säger Kristina Boréus.

I kapitlets avslutande del pekar Kristina Boréus ut två spår för framtiden: mer integrerade analyser där språkvetenskap, samhällsvetenskap och datavetenskap möts – och mer kunskap om hur rasistisk diskurs kan motverkas.

– Kapitlet ger en ingång för den som vill veta mer om hur rasism uttrycks i språket. Verktygslådan hjälper läsaren att se det som ofta är dolt – hur det som uttalas och det som underförstås drar gränserna för vem som anses höra till, och på vilka villkor, avslutar Kristina Boréus.