Elever med utländsk bakgrund pendlar längre för att gå i attraktiva skolor

I Stockholm ser det fria gymnasievalet ut att till viss del kunna bryta mönster från boendesegregationen. Ojämlikheten visar sig istället genom att elever med utländsk bakgrund har längre pendlingsavstånd till skolan. För svenska elever är kortare pendlingsavstånd kopplat till att de bor närmare attraktiva skolor – det vill säga gymnasieskolor med högre genomsnittlig hushållsinkomst och högre andel elever med svensk bakgrund. Dessa skolor ligger ofta centralt eller i rika bostadsområden, där det också bor fler elever med svensk bakgrund. För att få tillgång till dessa skolar behöver elever med utländsk bakgrund som bor i bostadsområden med lägre inkomster att pendla längre. Detta gäller framför allt elever med ursprung i länder i Asien, Afrika och Latinamerika.

I Stockholmsregionen är pendling över kommungränser är vanligt; centrala kommuner, särskilt Stockholm, attraherar många elever, medan förorter ofta “exporterar” elever.

– Högpresterande elever med utländsk bakgrund prioriterar ibland skolans program eller rykte framför närhet till hemmet. Det är inte brist på skolor eller gymnasieprogram nära bostadsområdet som får elever att välja skolor längre bort. Studien visar tvärtom att elever med utländsk bakgrund i genomsnitt bor närmare skolor som erbjuder deras valda program än vad elever med svensk bakgrund gör, säger Susanne Urban, professor i sociologi vid IBF, som tillsammans med Simone Scarpa vid Upmeå universitet har författat studien som har publicerats i tidskriften Cities.

Trots detta reser elever med utländsk bakgrund längre för att gå i skolor med egenskaper som liknar de skolor som svenska elever väljer. Kvinnliga elever är enligt studien mer benägna att välja en skola som innebär längre resväg från hemmet. En möjlig tolkning är att detta kan spegla skillnader i utbildningsstrategier och valmönster mellan män och kvinnor.

– Sammantaget visar resultaten att skolvalet i Stockholmsregionen formas i samspel med boendesegregationen och skolors ojämna geografiska fördelning. Även om alla elever formellt kan välja skolor utanför sitt bostadsområde, påverkar den ojämna geografiska fördelningen av skolors sociala och ekonomiska karaktäristika vilka skolor som faktiskt väljs. Det finns en risk att det fria skolvalet reproducerar de mönster av utestängning som det påstår sig motverka, säger Susanne Urban.