Sämre skolresultat för barn med separerade föräldrar

Den omfattande studien visar att föräldraseparationer har ökat kraftigt bland lågutbildade familjer i Sverige sedan 1950-talet, samtidigt som nivån är nästan oförändrad bland högutbildade hushåll. Studien bygger på unika registerdata över boendegeografi för över fem miljoner barn födda mellan 1952 och 2007 samt skolresultat för barn födda mellan 1972 och 2007.

Studien är genomförd av nationalekonomerna Yaroslav Yakymovych vid IBF och Raoul van Maarseveen vid Kölns universitet. Forskarna har för första gången kunnat studera alla typer av separationer – inte bara fall där föräldrarna har varit gifta – genom en kartläggning av hur föräldrars samboskap sett ut historiskt med hjälp av precisa geografiska data.

Resultaten visar att medan familjer med högutbildade föräldrar är ungefär lika stabila idag som de var på 1950-talet, har stabiliteten bland lågutbildade familjer minskat dramatiskt. Idag bor färre än 40 procent av barnen vars mammor har en grundskoleutbildning med sammanboende föräldrar. För barn vars mammor har en gymnasieexamen är motsvarande siffra 58 procent. Det är en tydlig skillnad mot 1950-talet, då över 80 procent av barnen i alla utbildningsgrupper bodde med sammanboende föräldrar. Bland barn med högskoleutbildade mammor är det 75 procent som har sammanboende föräldrar idag.

Studien lyfter dessutom fram stora geografiska skillnader. På 1970 talet var separationer vanligast i storstäderna, men idag är det tidigare industriregioner som har högst andel barn i separerade hem. Förändringarna kan handla om försämrade arbetsmarknadsutsikter för lågutbildade eller en förändrad syn på familjen.

Har det någon betydelse om barn lever med sammanboende eller separerade föräldrar? För att svara på den frågan har forskarna undersökt barnens skolresultat. Studien visar att effekterna av föräldraseparationer på barns kunskaper mätt som resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 är förvånansvärt små. Däremot påverkas barnens betyg kraftigt.

– Barn som är yngre än 16 år när föräldrarna separerar tenderar att få lägre slutbetyg i grundskolan än syskon som var äldre vid separationstillfället. Detta får följder för valet av gymnasieprogram. Sannolikheten att läsa ett högskoleförberedande program minskar med två till tre procentenheter för dessa barn, säger Yaroslav Yakymovych, forskare i nationalekonomi vid IBF.

Enligt forskarna tyder mönstret på att separationer kan orsaka både kortsiktiga störningar och ihållande påverkan över tid. Att effekterna syns framför allt i lärarsatta betyg och inte i standardiserade prov kan handla om sådant som läxor, struktur och lärarstöd.

– Sammantaget pekar resultaten på att föräldraseparationer är vanligare i socioekonomiskt svagare grupper, vilket riskerar att öka de socioekonomiska skillnaderna i skolan. Skolbaserade insatser kan behövas för att minska konsekvenserna för barns utbildning, säger Yaroslav Yakymovych.