Tidigare "Prefekten har ordet"

Porträttbild på IBF:s prefekt Nils Hertting

IBF fyller 30 år!

För i dagarna 30 år sedan fattade Sveriges riksdag beslut om att ett mångvetenskapligt institut med inriktning mot bostadsforskning skulle inrättas vid Uppsala universitet. Det nya institutet, som växte fram när en myndighet för sektorsforskning lades ned, skulle vara en del av det självständiga universitetet men samtidigt ha ett uppdrag som nationell resurs på sitt tema.

IBF fyller alltså 30 år. Vi gör det i en tid när vetenskap och akademisk kunskap allt oftare efterfrågas och åberopas i samhällsdebatt och beslutsfattande, samtidigt som det fria akademiska samtalet allt oftare upplevs som hotat. Samtidigt som efterfrågan på vetenskaplig evidens är stor, brister förståelsen för dess villkor allt för ofta. Vetenskaplig kunskap tycks allt oftare betraktas som ”beställningsbar” och möjlig att ”anpassa” för att gagna specifika ändamål, formulerade och mer eller mindre direkt beslutade, av beställare utanför akademin. I en aktuell rapport från Universitetskanslersämbetet konstateras att forskarna själva anser att politisk styrning idag är det största hotet mot den akademiska friheten.

I rollen som nationell resurs ligger att IBF ska vara samhällsnyttigt och samhällsrelevant. Vår forskning ska bidra till bättre informerade beslut och strategier – i politiken, på marknaden, i civilsamhället – rörande boende och städer. Men vår modell för att fullgöra uppdraget vilar på en annan idé än den beställningsbara forskningen. Istället för fokus på korta och konkreta uppdrag bygger vår samverkan och dialog med sektorns intressenter snarare på en långvarig, kontinuerlig och lite lågintensiv interaktion, där respekten för den akademiska kunskapsprocessens villkor sätts främst. Det är en process där det reflekterande samtalet inbegriper alla möjliga typer av samhällsintressenter – till exempel under sessionerna på vår återkommande konferens Bostadsmötet – men där vetenskapliga argument och överväganden till slut fäller avgörandet.

Här har vi under 30 år utvecklat en modell som fler skulle kunna lära av, och IBF har idag kanske fler samverkanspartners än någonsin. Till oss kommer de djärva kommunerna, arkitektbyråerna, försäkringsbolagen, fastighetsbolagen och intresseorganisationerna; de som tröttnat på – eller åtminstone ser behovet av annat än – tillrättalagda konsultrapporter, och som ser värdet av vetenskapliga slutsatser och förstår förutsättningarna för processen dit.

Nå. Att fylla 30 år är inte mycket att skryta med vid Uppsala universitet. När vi nu firar en kort stund är det också mest för att samla kraft och blicka framåt. Återigen kan vi konstatera att många av dagens största samhällsutmaningar (klimatomställningen, gängvåld etcetera) tycks finna sina förklaringar, uttryck eller lösningar i stadens organisering och byggda miljö. I november bjuder vi därför in till ett öppet hus och gemensamt firande. Det är ett tillfälle att upprätthålla gamla och stifta nya bekantskaper, men framförallt att ett tillfälle att samtala om den framtida bostads- och urbanforskningen. Välkomna! (Vi återkommer med mer information efter sommaren.)

Nils Hertting, prefekt vid IBF

.

Fakta

I samband med att den statliga myndigheten Statens institut för byggnadsforskning (SIB) avvecklades bildades Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) 1994 efter ett riksdagsbeslut. Institutet blev en del av Uppsala universitet, men var utlokaliserat till Gävle. För ungefär tio år sedan gick dock flyttlasset till Uppsala och idag huserar IBF i ett av universitetets mest anrika kvarter i centrala Uppsala.

På IBF möts ett femtiotal forskare i kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, ekonomisk historia och miljöpsykologi i en mångvetenskaplig forskningsmiljö.

Läs mer om IBF

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin