Han har hittat sju nya fågelarter

Nu börjar högsäsongen för fågelforskaren Per Alström. Han har upptäckt sju nya fågelarter och tillbringar mycket tid i naturen, i länder som Kina, Indien och Vietnam. Där tittar han efter välbekanta och okända fåglar, men lyssnar minst lika mycket på deras sång.

Varje år upptäcks ungefär fem nya fågelarter, som sedan beskrivs och namnges i vetenskapliga artiklar. Per Alström, professor vid Uppsala universitet och SLU, har haft turen att upptäcka nya arter sju gånger.

– Den första arten jag var med och upptäckte hittade vi faktiskt av en slump i en museisamling i Kina. Men det är den enda vi hittat på det sättet, annars har vi varit utomhus i naturen och observerat något som vi insett att ”det här är något nytt”.

– De flesta har varit väldigt lika andra arter till utseendet men har haft väldigt distinkta sånger, det är så vi först har upptäckt dem. ”Den här sången känner jag inte igen, det här är något som är annorlunda…” När vi sedan fick se dem upptäckte vi skillnader i utseendet också.

För att kunna avslöja något nytt, måste man kunna områdets djurliv väl och veta hur fåglarna ser ut och låter. Så han och hans kolleger har tillbringat mycket tid i Asien, framför allt i Kina och Indien, men även många andra länder.

Fåglarna fångas för att ta dna–prov, mått och fotografier. Ofta hittas de på häckningsplatserna, där det är som mest fågelsång.

– Jag gör mycket inspelningar. Man måste kunna göra en noggrann jämförelse, så då får man spela in den potentiellt nya arten och spela in alla liknande fåglar. Sedan kanske man fångar in ett antal fåglar för att se om de skiljer sig åt i exempelvis näbblängd eller stjärtteckning också.

Om det visar sig att det är en ny art, skriver han och hans kollegor en vetenskaplig artikel och namnger samtidigt fågelarten. Det är viktigt att sätta ett namn som inte redan finns, för annars blir det ogiltigt. Därför kan det vara väldigt krånglig och ta lång tid.

Den första arten Per Alström beskrev var faktiskt beskriven 70 år tidigare, vilket de inte upptäckte före publiceringen, så namnet de föreslog är inte giltigt längre.

– Däremot tycker jag att vår upptäckt fortfarande är lika värdefull, även om det inte är vårt namn som gäller, eftersom arten varit helt bortglömd sedan den namngavs.

Förutom det vetenskapliga namnet har alla fågelarter också ett engelskt och ett svenskt namn. Per Alström har fått en av de nya fågelarter som han upptäckt uppkallad efter sig på engelska: Alström's Warbler, som är släkt med lövsångaren.

Att det fortfarande går att upptäcka nya arter beror inte på att antalet fågelarter i världen blir fler, utan på att kunskapen om fåglar ökar. Antingen har de funnits på en plats där ingen har varit tidigare eller så har de varit förbisedda därför att de är så väldigt lika en annan art.

Ett exempel är kungsfågelsångaren – en fågel som häckar i Sibirien och ibland förirrar sig till Sverige på höstarna.

– Förut ansåg man att den hade ett stort utbredningsområde, i hela Sibirien till nordöstra och centrala Kina och hela Himalaya. Nu anser vi att det finns fem olika arter av kungsfågelsångare – en i Sibirien, tre i Kina och en i Himalaya. De skiljer sig åt i flera avseenden, bland annat i utseende, dna och häckningsbiotop, men framför allt så skiljer de sig i sången, berättar Per Alström.

Nyligen var han med och kartlade släktbanden mellan över 400 olika fågelarter som gemensamt kallas ”babblers”. Det är många olika arter med roliga namn, till exempel fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior.

I projektet har forskarna samlat in dna-prover, dels färska prover från levande fåglar och dels gamla prover från museiexemplar. Med hjälp av dna-analyser har de kunnat rekonstruera släktträdet för alla fågelarterna. Det är en omfattande studie som har involverat många personer och krävt mycket tid och datorkraft. Resultaten är en utmärkt grund för fortsatta studier, konstaterar Per Alström.

– Att rekonstruera ett släktträd över en hel stor grupp av fåglar är nödvändigt om man till exempel vill se hur olika egenskaper har utvecklats. Är till exempel rött huvud eller näbbform unikt för en viss grupp, med ett gemensamt ursprung, eller har det uppstått många gånger under evolutionen? Ett sådant här släktträd är grunden för en massa spännande uppföljningsstudier.

Det hittas väldigt få nya fågelarter i världen, men fortfarande upptäcks cirka fem nya fågelarter per år, nästan alla i Sydamerika.

– Även i Asien finns outforskade områden, till exempel vissa öar i Indonesien. I Nya Guinea kan jag också tänka mig att det finns, eftersom vissa svårtillgängliga områden ännu inte besökts av ornitologer.

Själv planerar han just nu för nästa forskningsresa.
– Förhoppningsvis blir det någonstans i östra Afrika, för att studera lärkor. Annars har jag varit de sista ganska många åren i Kina i maj, då det är hög sångaktivitet på fåglarna.

Det är samma tid som lärkorna i östra Afrika är aktiva, men det beror på regnperioden när de häckar.
– Förmodligen är det just i maj som regnperioden infaller. Det vet man inte riktigt säkert, men förhoppningsvis prickar jag rätt, säger Per Alström.

Annica Hulth
2019-05-07