Ny studie av Inna Feldman publicerad i BMC Public Health
BMC Public Health har publicerat en ny studie av Inna Feldman, docent vid Uppsala Health Economics, med titeln “The economic burden and costs of suicide and self-harm in Sweden”.
Uppsala Health Economics docent Inna Feldman
Uppsala Health Economics docent Inna Feldmans studie belyser de omfattande samhällsekonomiska konsekvenserna av självmord och självskadebeteende i Sverige. Genom att kombinera nationella registerdata med hälsoekonomiska beräkningar uppskattar forskarna både direkta kostnader för hälso- och sjukvården och indirekta kostnader relaterade till produktionsbortfall.
Centrala resultat
- Självmord och självskador innebär en betydande ekonomisk börda för det svenska samhället.
- De indirekta kostnaderna — främst kopplade till förlorade arbetsår — utgör den största delen av den totala kostnaden.
- Studien understryker vikten av förebyggande insatser och tidiga interventioner, både ur ett folkhälso- och ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Betydelse för policy och praktik
Resultaten ger beslutsfattare, vårdgivare och samhällsaktörer ett viktigt underlag för att förstå de ekonomiska konsekvenserna av psykisk ohälsa och för att prioritera effektiva förebyggande åtgärder. Studien bidrar också till den växande internationella forskningen om kostnader för självmord och självskadebeteende.
Artikeln finns tillgänglig på BMC Public Health
Fakta
Bakgrund
Självmord och självskadebeteende utgör en stor folkhälsoutmaning med betydande mänskliga och ekonomiska konsekvenser. Att kvantifiera den ekonomiska bördan är avgörande för att vägleda förebyggande strategier och resursfördelning.
Metoder Denna studie uppskattade de samhälleliga kostnaderna för självmord och självskador i Sverige år 2022 med hjälp av data från högkvalitativa nationella register och offentligt tillgängliga källor. Kostnaderna omfattade direkta kostnader (hälso- och sjukvård, räddningstjänst, materiella skador) och indirekta kostnader beräknade med humankapitalmetoden (produktionsbortfall till följd av sjuklighet och förtida död). Dessutom användes ett monetärt värde för funktionsnedsättning och död baserat på incidensdata för att värdera sjukdomsbördan i ekonomiska termer.
Resultat
Den totala årliga ekonomiska bördan av självmord och självskador i Sverige var betydande och uppgick till cirka 970 miljoner euro. Produktionsbortfall från avlönat arbete utgjorde den största kostnadsposten och stod för 67 % av de totala kostnaderna, vilket understryker den stora påverkan på den arbetsföra befolkningen. När det monetära värdet av förtida död och funktionsnedsättning uppskattades separat med en hälsobaserad värderingsmetod ökade den totala bördan till cirka 2,7 miljarder euro. Givet de konservativa antaganden som tillämpades i flera delar av analysen är dessa uppskattningar sannolikt en underskattning av den verkliga samhälleliga bördan av självmord och självskador.
Slutsatser
Självmord och självskador medför en betydande ekonomisk börda för det svenska samhället. Stärkta insatser inom psykiatri och mental hälsa, förebyggande program på arbetsplatser och stöd efter självmord (postvention) kan minska både mänskligt lidande och samhällskostnader. Dessa resultat ger värdefullt underlag för beslutsfattare och andra aktörer i utformningen av kostnadseffektiva förebyggande strategier.
Medverkande forskare
Inna Feldman, Camilla Nystrand, Johan Bjureberg, Gergö Hadlaczky