IDx: En undersökning av regulatoriska, företagsekonomiska, relationella och tekniska hinder för global användning av diagnostik i kampen mot antibiotikaresistens

Beskrivning

Antibiotikaresistens uppstår när farliga bakterier blir immuna mot de antibiotika som tidigare kunde döda dem. Ökningen av antibiotikaresistens leder till ökat lidande och dödsfall inom sjukvården globalt. Upp till 50 % av antibiotika tros vara felaktigt förskrivna. Att inte få rätt läkemedel vid första försöket har visat sig mer än fördubbla dödligheten bland infektionspatienter på en intensivvårdsavdelning. Dessutom föder all användning av antibiotika, inklusive onödig användning, antibiotikaresistens (AMR). Bakteriediagnostik är ytterst viktigt för att behandla patienter på rätt sätt eftersom denna diagnostik kan identifiera vilken antibiotika som kan döda vilken bakterie. Men trots deras betydelse används dessa diagnostiska tekniker sällan.

Att utveckla ny bakteriediagnostik är långt ifrån lätt. Även om det knappt betonas i forskningslitteraturen upphör dock inte utmaningarna i utvecklingen av sådan diagnostik när själva tekniken är på plats. Tvärtom så motsvaras inte vikten av ny, avancerad bakteriediagnostik av snabb implementering i sjukhuslaboratorier. Denna långsamma implementering skapar problem för utvecklande företag, för läkare, och i slutändan för sjukvården och för de globala ansträngningarna att minska antibiotikaresistensen.

Detta projekt försöker därför ta reda på varför detta är fallet genom att utforska regulatoriska, företagsekonomiska, relationella och tekniska hinder för upptagande av diagnostik i kampen mot AMR. Detta innebär att undersöka hinder som uppstår i företagens utvecklingsprocesser, hälsomyndigheters diagnostiska regler och sjukhus diagnostiska användning, eller hinder som uppstår i samspelet mellan två eller flera av dessa.

I projektet undersöker vi särskilt utmaningar för utvecklare av ny bakteriediagnostik som uppstår efter att produkten har klarat utvecklingsfasen. Projektet tar ett brett perspektiv när det undersöker hinder för införande och korrekt användning av diagnostikteknik inom hälso- och sjukvården.

I projektet har Olof Lindahl och Chantal Morel vid Uppsala universitet arbetat med kollegor från Karolinska Institutet, Sverige; industriorganisationen BEAM Alliance, Frankrike; Université de Laval, Kanada; och University of Cape Town, Sydafrika för att ta studera dessa frågor.

De hinder som har identifierats i projektets arbete rör exempelvis myndigheters reglering av utveckling, upphandling och användning av diagnostik. De omfattar även den privata och offentliga finansiering som finns tillgänglig för utveckling och användning av diagnostik, hur diagnostik upphandlas, för- och nackdelar med olika diagnostiktekniker, samt hur olika hälsovårdssystem påverkar möjligheterna att använda diagnostik.

Projektet har även utforskat vilka de viktigaste kommersialiseringsutmaningarna är, när de uppstår, och hur de påverkar spridningen av nya bakteriella diagnostiska teknologier. Projektet försöker också, där så är möjligt, identifiera sätt att överkomma dessa hinder för införandet av diagnostisk teknik.

Genom detta arbete har projektet givit upphov till ny kunskap om vilka hinder som gör att ny diagnostik inte kommer till användning på sjukhus, vilket är viktigt för både möjligheten att ge korrekt vård i samband med bakterieinfektioner, och en förutsättning för att begränsa och övervaka spridningen av antibiotikaresistens.