Nils Hein är vår nya doktorand

Vi är mycket glada över att Nils Jonas Hein har anslutit sig till oss i Uppsala för sin doktorandutbildning, där han undersöker de miljömässiga konsekvenserna av politiskt våld. Vi bad Nils berätta mer om projektet, sin bakgrund och vad som lockade honom till detta ämne.

Nils arbete kommer att fokusera på att kvantifiera konfliktrelaterade miljöskador med hjälp av satellitdata och maskininlärning. Han kommer att analysera om dessa skador ger upphov till bestående socioekonomiska effekter och formar attityder och beteenden som ökar risken för ytterligare konflikter.

❓ Nils, vad fick dig att studera konfliktrelaterade miljöskador?

– De flesta studier om miljösäkerhet undersöker hur miljöförändringar, särskilt klimatvariationer, bidrar till konflikter. Mycket mindre uppmärksamhet har ägnats åt det omvända: hur våldet i sig omformar miljöförhållandena. Denna lucka är slående, eftersom jordbruksverksamhet utgör ryggraden i den lokala ekonomin i många konfliktdrabbade regioner. När våld drabbar jordbruksmark eller ekosystem stör det försörjningen och utsätter redan utsatta samhällen för ytterligare påfrestningar. Problemet blir ännu tydligare i områden som Gaza eller Ukraina, där miljöskador inte bara är en bieffekt av kriget utan en medveten strategi. Mitt övergripande mål är därför att omdefiniera miljön, inte bara som en drivkraft för konflikter utan också som ett tyst offer för dem – med djupgående och potentiellt bestående konsekvenser.

❓ Din utmärkta masteruppsats handlade om globala livsmedelspriser och civila oroligheter. Vilka likheter och skillnader finns det med ditt nya forskningsprojekt?

– Båda projekten har en gemensam röd tråd: jordbrukets roll i att forma samhällsdynamiken. Min masteruppsats växte fram ur insikten att attackerna mot Ukrainas livsmedelssystem kan få ringverkningar på de globala marknaderna och skapa instabilitet långt utanför konfliktzonen. Medan det tidigare arbetet undersökte orsakerna till konflikten, vänder min doktorsavhandling på perspektivet för att studera dess konsekvenser. Medan min masteruppsats hade ett brett, gränsöverskridande perspektiv, zoomar min doktorsavhandling in på hushålls- och samhällsnivå och undersöker hur miljöförstöring påverkar dem som är mest direkt beroende av naturen för sin överlevnad.

❓ Vad fick dig att söka till DPCR för att doktorera?

– Ryktet spelade en stor roll – institutionen är internationellt känd för sin utmärkta forskningskultur och sitt stödjande klimat. Och efter bara en månad här förstår jag redan varför. Handledargrupperna ger ovärderlig feedback, forskningsseminarierna samlar hela institutionen för stimulerande diskussioner och den öppna kulturen gör det till en verkligt samarbetsinriktad plats att lära och växa på. Personligen kände min partner och jag, efter att ha bott i Berlin i flera år, att det var rätt tid för ett äventyr utomlands. Med ett ettårigt barn känns ett barnvänligt land som Sverige som den perfekta platsen för oss som familj just nu.