Donation av avhandling om kometer

Avhandlingen av Longus är skriven under sena 1500-talet, som är en mycket intressant period. Avhandlingen kom till innan teleskopet hade uppfunnits, men efter publikationen av Copernicus omvälvande verk De RevolutionibusOrbium Coelestium (1543), som beskrev en helt ny icke-aristotelisk världsbild där solen utgör centrum för planeternas (och stjärnornas) rörelser.

Dessutom hade det setts en ny stjärna (nova) på himlavalvet år 1572 (Tychos nova) samt en riktigt stor komet, november 1577. Kometen var den första för vilken en rimlig avståndsbedömning gjordes (av Kepler och Mästlin) vilket placerade kometen bortom månen.

Positionen på himlen, och troligen novembervädret, verkar ha gjort att kometen 1577 inte varit så väl synlig från Sverige. Däremot kunde det i Sverige år 1580 ses en annan stor, dock inte helt lika spektakulär komet.

Longus avhandling, som kom direkt efter kometens framträdande på himlen, diskuterar kometens utseende, utveckling och rörelse och konstaterar att kometen följer varken stjärnornas eller planeternas rörelse. Longus verkade i en framåtsträvande miljö, där det inte alltid var given att slaviskt följa Aristoteles tankar. Longus betonar att kometer inte skall tolkas som olycksbådande tecken, kopplade till pest, krig, stormar, flod eller torka. Detta var ett för tiden starkt ställningstagande och gick emot traditionella tolkningar. Och i kontexten är det intressant att Italien under samma år drabbas av ett stort pestutbrott. Longus använder sig av vissa logiska argument, som t.ex. att kometens svans (som antogs vara gjort av fukt i jordens atmosfär) svårligen kan förklara både torka och regn.

Avhandlingen är betydligt mer modern och framåt än många samtida författare. Laurentius Paulinus Gothus, Uppsala universitets första professor i astronomi, studerade i Tyskland under slutet av 1500-talet och undervisade sedan hemma i Uppsala om de olika världssystemen, inklusive den kopernikanska. Men när Gothus 1613 publicerar en lång översikt över kometer i historien kopplas samtliga händelser ihop med katastrofer. Vid den tiden hade Gothus blivit biskop i Strängnäs, och det var troligen inte lämpligt att avvika från den aristoteliska världsbilden.

Donationen gjord av Peter Gamba

Longius avhandling donerades av Peter Gamba, född i Italien och kom till Sverige 1951 från Turin. Han har alltid haft ett stort kulturhistoriskt intresse. Peter Gamba köpte avhandlingen av en vän och donerade den till Uppsala universitetsbibliotek eftersom bibliotekets samlingar innehåller många astronomihistoriskt betydande verk, av till exempel Copernicus och Tycho Brahe. En annan anledning till att avhandlingen donerades till biblioteket är Peter Gambas intresse för Silverbibeln som finns i bibliotekets samlingar och som med största sannolikhet har sitt ursprung i det norditalienska Ravenna.

Ta del av avhandlingen via kulturplattformen Alvin

Länkar

Andra källor:

– Kort om Johannes Bernardinus Longus:
Renaissance Quarterly, Vol. 31, No. 4 (Winter, 1978), p. 543
https://doi.org/10.2307/2860377

– Bibliografi relaterade till kometen från 1577, ssk introduktionen
”A Bibliography of Tracts and Treatises on the Comet of 1577”
Isis, Vol. 22, No. 1 (Dec., 1934), pp. 41-68
https://www.jstor.org/stable/225323

– ”Bernardino Telesio and the Natural Sciences in the Renaissance, kapitel 8”
(Som speglar tankegånger kring Aristotelismen i Italien under slutet av 1500-talet)
https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=5842340

– Om kometen 1577, och att det är ett fenomen längre bort än månen
”Consideratio & obseruatio cometae aetherei astronomica qui anno 1577...”,
M. Mästlin, Tubingae, 1578
Astronom. Observat. 41:3
http://libris.kb.se/bib/12292273

– Ett av de få verk som visar synen på kometer i Uppsala under tidiga 1600-talet.
”Cometoscopia, Comet spegel, thet är: christeligh och nödhtorfftigh vnderwijsning,
om cometer”
Laurentius Paulinus Gothus, Stockholm, 1613
http://libris.kb.se/bib/8231785