Uppsalastudenter träffade gymnasieelever från Fukushima
De japanska eleverna och uppsalastudenterna under lunchpausen. Foto: Mattias Lantz.
Ett 30-tal gymnasieelever från Fukushima High School Academy i Japan och uppsalastudenter deltog i en workshop på temat ”Pursuing the future of nuclear waste” på Ångströmlaboratoriet. Syftet var att lära sig om Sveriges hanteringen av kärnavfall och jämföra med situationen i Japan.
De japanska eleverna gav presentationer om hur de ser på situationen i Japan med avseende på hanteringen av radioaktivt avfall och effekterna av kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. De ställde frågor till uppsalastudenterna om deras åsikter kring kommunikation, kunskapsspridning och delaktighet kring kärnavfallsfrågor.
– Flera av eleverna kommer från de områden där boende evakuerades efter olyckan. De har växt upp med konsekvenserna av olyckan och vill vara med och ta ansvar för utvecklingen av regionen, och landets hantering av använt kärnbränsle. Det var väldigt tydligt att de vill se mer av den svenska modellen av samtal mellan företag och myndigheter med berörda lokalbefolkningar. De här frågorna handlar ju faktiskt mer om människor än om kärnfysik och radioaktivitet, säger Mattias Lantz, forskare vid avdelningen för tillämpad kärnfysik, som arrangerade workshopen.
Gymnasieelevernas presentationer följdes av gruppdiskussioner med uppsalastudenterna kring de frågor som tagits upp. Eventuella språkförbistringar löstes med mobilappar, och flera grupper fortsatte diskussionerna över lunchpausen. Sedan tackade de japanska eleverna för sig och fortsatte sin resa med besök vid Gustavianum och Domkyrkan.
– Det var väldigt intressant att se hur de japanska eleverna och våra studenter förde rätt avancerade diskussioner kring de här ämnena. De japanska eleverna var väldigt måna om att få dela sina perspektiv med andra grupper, och att själva få exponeras för olika synsätt. Uppsalastudenterna, från olika naturvetenskapliga program, deltog entusiastiskt som samtalspartners, säger Mattias Lantz.
Workshopen avslutade en intensiv vecka där de japanska eleverna besökte de svenska anläggningarna för använt kärnbränsle i Forsmark och Oskarshamn.
Bakgrund
Fukushima High School Academy finansieras av det japanska ministeriet för ekonomi, handel och teknologi (METI), och är ett initiativ av Yumiko Nishimoto som också var med på resan. Nishimoto, som också fick lämna sin bostad efter kärnkraftsolyckan, har flyttat tillbaka och driver olika projekt i Fukushima där skolelever är delaktiga i utvecklingen. I ett av projekten, Happy Road Net, deltar skolelever i att plantera körsbärsträd längs vägar i de områden som skadades av den stora tsunamin efter jordbävningen i mars 2011. Med på workshopen fanns också forskare från Tokyo Institute of Technology, som bistod med information och översättningar.
Fakta
I Sverige har Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ansvaret för det använda bränslet från våra kärnkraftverk. Allt bränsle förvaras i ett centralt mellanlager i Oskarshamn i väntan på att det ska placeras i kopparkapslar ca 500 meter ned i urberget nära Forsmarks kärnkraftverk. Det föreslagna slutförvaret godkändes 2022 av regeringen och SKB projekterar för att påbörja arbetet.
Japan har inte kommit lika långt i planerna med hanteringen av använt kärnbränsle. Platsundersökningar för ett slutförvar pågår men man har inte kommit lika långt som i Sverige. Japan har dessutom planer på att upparbeta bränslet för att kunna återanvända en del av det, vilket leder till andra frågeställningar än de som gäller för det svenska avfallet. Det finns även radioaktivt avfall från de områden som dekontaminerats efter kärnkraftsolyckan. Detta avfall har en annan karaktär än använt kärnbränsle och det har varit oklart var det ska ta vägen. De olika frågorna blandas lätt samman och leder till missförstånd, och det är svårare att föra en allmän diskussion om använt kärnbränsle utan att komma in på frågor som rör kärnkraftsolyckan 2011.