Nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nio nya hedersdoktorerna vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten finns forskare inom paleontologi, röntgenfysik och materialforskning, men också en professor i klinisk bakteriologi som ofta debatterar hälsomyter i media.
Susanne Siebentritt är professor i fysik vid universitetet i Luxemburg. Hon leder där arbetet med utveckling av nya tunnfilmssolceller och forskningen kring komplexa materialsystem i dessa, bland annat chalcopyriter och kesteriter. Hon är också ledamot i styrelsen för Kopernikus-projekten, ett tioårigt forskningsprogram för energiomställning i Tyskland. Siebentritt är en oerhört drivande person inom solcellsområdet och har genom åren haft många olika samarbeten med solcellsforskare inom fakulteten.
Nguyen Duc Hoa är professor vid Hanoi University of Science and Technology, Vietnam. Hans forskning täcker ett brett spektrum av nanostrukturerade material, från syntes av dessa till fundamentala egenskaper och olika tillämpningar inom såväl medicinsk teknik som miljöövervakning. Nguyen har sedan 2011 samarbetat med forskare vid institutionen för materialvetenskap, särskilt kring kemiska sensorer baserade på nanostrukturerade metalloxidsensorer.
Ahmed Bouajjani är professor i datavetenskap vid Université Denis Diderot, Paris, Frankrike. Han forskar inom områdena verifiering, specifiering och semantik för parallella och distribuerade program och datorsystem. Bouajjani har haft ett mycket nära samarbete med institutionen för informationsteknologi under mer än 20 år vilket inkluderat exempelvis sampublikationer, forskarutbyten och deltagande i gemensamma projekt.
Dr Marcos Dracos är kopplad till CERN sedan 1988 och Director of Research vid Institut Pluridisciplinaire Hubert Curien (IPHC), Université de Strasbourg, Frankrike. Hans forskning rör experimentell partikelfysik där han redan under 1980-talet samarbetade med Uppsalas fysiker i utvecklingen av detektorer för CERN. Sedan 2018 är han koordinator för EU-projektet ”ESS neutrino Super Beam” där bland andra Uppsala universitet deltar. Målet är att skapa världens mest intensiva neutrinostråle.
Jochen Schneider är professor i materialkemi vid RWTH Aachen University, Tyskland. Han bedriver forskning i gränslandet mellan fysik och kemi, och kombinerar på ett unikt sätt teoretiska beräkningar med avancerade experimentella studier för att få fram nya material med skräddarsydda egenskaper. Schneider har också drivit utveckling av instrument och tillverkningsprocesser och har där starkt bidragit till utvecklingen av additiv tillverkning, ofta benämnt 3D-printing. Samarbeten med fakulteten inom materialfysik, materialkemi och jonfysik samt Tandemlaboratoriet har resulterat i ett stort antal gemensamma publikationer.
Linda Young är professor vid Argonne National Laboratory i Chicago, USA. Hon är en av pionjärerna inom atom- och molekylfysik vid frielektronlaseranläggningar och har gjort viktiga studier inom icke-linjär röntgenfysik. Hon driver utveckling av experiment ägnade åt att kartlägga elektron- och kärndynamik med hjälp av intensiva ultrakorta röntgenpulser. Young har samarbetat med Uppsalaforskare inom såväl grundläggande atom- och molekylfysik och ultrasnabb kemisk dynamik som inom frielektronlaserbaserad avbildning av biomolekyler.
Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi och överläkare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon är specialiserad på tarmens normala bakterieflora och dess interaktion med immunsystemet, särskilt allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar. Hon är även verksam i olika medier och debatterar ofta om vanliga hälsomyter. Wold har publicerat uppmärksammade artiklar som visat att kvinnor systematiskt missgynnats vid tillsättning av akademiska tjänster och att kvinnor behövt ha betydligt bättre akademiska meriter än män för att få framgång vid ansökningar om tjänster och forskningsanslag.
David Harper är professor i paleontologi vid Durham University, UK. Hans forskning är fokuserad på uppkomst och tidig utveckling av djurbaserade ekosystem, deras påverkan och relation till klimat och miljö samt egenskaper såsom biologisk mångfald och biogeografi. Han är känd för sin forskning om den viktiga evolutionära utvecklingsfas som kallas ”Great Ordovician Biodiversification Event”. Harper har haft ett omfattande samarbete med paleontologerna vid institutionen för geovetenskaper och även deltagit i utvärdering av fakultetens masterprogram.
Regine Hock är professor vid universitetet i Oslo. Hon är glaciolog och har bidragit med modeller för att beräkna hur mycket världens glaciärer smälter av, och prognoser för hur snabbt de kommer att smälta av i framtiden. Med sin unika erfarenhet av massbalansmodeller ledde hon IPCCs arbete med att beskriva statusen för snö och ismassorna i världens högfjällsområden. Hock har under en lång tid varit anknuten till institutionen för geovetenskaper, som forskare och gästlärare och som gästprofessor.
Per Andersson
Att utse hedersdoktorer
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt. Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i Universitetshuset den 27 januari 2023.
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.