13x13: 13 Uppsalaforskare håller 13 föreläsningar för allmänheten

Träffa experterna från institutionen för fysik och astronomi som, i tretton föreläsningar speciellt riktade till icke-experter, berättar om sin forskning i fysikens framkant.

Alla föreläsningar är gratis och öppna för alla och drop-in gäller. Begränsat antal platser.

13x13

Kommande föreläsningar

Astrobiologi: jakten på liv i rymden

  • Datum: 4/9 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Linn Boldt-Christmas, doktorand vid Institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Astronomer har idag bekräftat upptäckten av flera tusentals ”exoplaneter”, dvs. planeter bortom vårt solsystem, och många av dem finns runt solliknande stjärnor. Men finns det liv på dessa exoplaneter? Nya upptäckter och nya teleskop har öppnat dörren för ett nytt forskningsområde: ”astrobiologi”, som undersöker hur, var, när, och varför liv uppstod på vår planet – och kanske även på andra planeter.

TBD

  • Datum: 11/9 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Eric Stempels, forskare vid Institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Är energikrisen ett naturvetenskapligt eller politiskt problem?

  • Datum: 18/9 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Björgvin Hjörvarsson, professor vid Institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Naturvetenskaplig kunskap är en av hörnstenarna i det moderna samhället. Flygplan, bilar, datorer, batterier, …, allt vi kallar teknologi härstammar från naturvetenskapliga framsteg. Inom medicin vittnar vi lika viktig utveckling som ofta bygger på idéer som kommer från fysik och/eller kemi. Därför verkar det mycket rimligt att använda naturvetenskapen för att lösa samhälleliga utmaningar, till exempel framtida energiförsörjning.

Under föredragets gång kommer jag att diskutera naturvetenskapens bidrag till hållbar energiförsörjning. Energiförbrukning och effektbehov inom transportsektorn och bostäder kommer att användas som exempel. Användningen av batterier och vätgas lyfts fram för att illustrera vad som kan hända när vägen blir målet.

Från Ångström till världspolitik: halvledare – den nya oljan

  • Datum: 25/9 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Ted Johansson, docent vid Institutionen för elektroteknik
  • Språk: Svenska

Under pandemin lärde vi oss att Volvo inte kan bygga bilar om det inte finns halvledare. Men vad är en halvledare, varför är de så små att de kan mätas i enheten Ångström, hur många transistorer finns det på ett chipp och hur blev det världspolitik av något så smått att det krävs mikroskop att se dem?

Hur AI fungerar – de enkla huvudidéerna bakom tekniken

  • Datum: 2/10 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Anders Karlsson, Professor vid Matematiska institutionen
  • Språk: Svenska

Principerna bakom dagens AI är inte så svåra att förstå och kommer förklaras i enkla termer i detta föredrag. Däremot förstår ingen egentligen varför det fungerar så mirakulöst bra. Detta försvårar uppgiften med att utveckla denna matematiska teknik vidare, speciellt att åtgärda fel och oönskade effekter, samt att begränsa risker.

TBD

  • Datum: 9/10 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Jonas Fransson, professor vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Strålande kärnor – om radioaktiva ämnen och deras tillämpningar

  • Datum: 16/10 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Cecilia Gustavsson, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Radioaktivitet är ett naturligt fenomen som innebär att en atomkärna sönderfaller samtidigt som energi sänds ut i form av strålning. Den här föreläsningen handlar om hur grundämnen är uppbyggda, vad radioaktivitet innebär, vilka olika typer av sönderfall som finns och något om några olika tillämpningar som är kopplade till radioaktivitet och strålning.

Såpbubblor och såphinnor – ingen barnlek för vetenskapen

  • Datum: 23/10 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Staffan Yngve, professor emeritus vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Det sägs att Newtons upptäckt av ljusets diffraktion kom från att han betraktade ett barn som lekte med såpbubblor. 1991 års nobelpristagare i fysik Pierre-Gilles de Gennes, ibland kallad den moderne Newton, ägnade en betydande del av sin nobelföreläsning åt såpbubblor. Föreläsningen tar upp ytspänning samt ytspänningsnedsättning och dess effekter, vars förklaring ibland kräver en betydande matematisk verktygslåda. När de Gennes höll sin nobelföreläsning skulle det dröja över tio år innan ett öppet ”double bubble problem” fått sin matematiska lösning. Föredragshållaren kommer att göra handfasta illustrationer såsom att ”pierca” en såpbubbla utan att den spricker.

Infraljud – ljudvågor som inte kan höras men som ändå påverkar oss

  • Datum: 30/10 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Ken Mattsson, professor vid institutionen för informationsteknologi
  • Språk: Svenska

Infraljud genereras både av naturliga källor (jordbävningar, vulkaner, åska, etc.) och av mänsklig påverkan i form av till exempel vindkraftverk, explosioner, trafik och dörröppningar. Infraljud sprids i stort sett obehindrat i haven, i atmosfären och genom byggnader och är därför svårt att skydda sig mot. Det debatteras flitigt om infraljudets påverkan på djur och människor. Vi kommer att visa med datorsimuleringar hur infraljud sprids från land- och havsbaserade vindkraftparker. Vi kommer också att visa hur infraljud kan hjälpa oss att förstå vulkaner.

Den långa historien om ett Nobelpris – före och efter

  • Datum: 6/11 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Svante Svensson, professor emeritus vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

I detta populärföredrag kommer jag att berätta om den långa historien om hur man upptäckte fotoelektriska effekten, hur man så småningom kunde utnyttja den till att studera atomernas och molekylernas elektronstruktur. Och även hur elektronerna rörde sig i de fasta materialen. Dagens forskningsfront där moderna batterier och solceller kan undersökas och det blir en final i föredraget. Berättelsen spänner över 200 år och svenska forskare har gjort avgörande insatser.

TBD

  • Datum: 13/11 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Rikard Enberg, professor vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Sammanflätning låter udda vara jämnt

  • Datum: 20/11 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Jan-Erik Rubensson, professor vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska
  • Kalendarieevent

När röntgenljus sprids mot en av de två atomerna i en syre- eller kvävemolekyl spelar det roll att den också skulle kunna ha spridits mot den andra. Om detta skulle kunna ha skett en fraktion av en attosekund förr eller senare kan molekylens tillstånd förvandlas från udda till jämn. Ibland teleporterar molekylen information om att den ena atomen har träffats av ljuset till den andra. Rykande färska resultat från MAX IV-laboratoriet i Lund ger en ny inblick i molekylernas fascinerande värld.

Och det är så allting slutar

  • Datum: 27/11 2024 kl. 18.30 – 19.30
  • Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
  • Föreläsare: Carlos Perez de los Heros, professor vid institutionen för fysik och astronomi
  • Språk: Svenska

Det talas ofta om hur universum började och utvecklades, men inte så mycket om hur det hela kommer att sluta. Vi har fysiska lagar som vi använder för att extrapolera bakåt och förklara hur universum föddes, hur det var i sin linda och hur det blev som vi observerar det idag. Men samma fysikaliska lagar kan användas för att förutsäga dess öde. Föreläsningen går igenom hur stjärnor och galaxer dör, hur den rika struktur vi idag ser på himlavalvet kommer att upphöra och vilka scenarier som är möjliga för universum att utvecklas till under allt mer prövande förhållanden allteftersom tiden går.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin