Ny bok om moln, molnspanare och meteorologer

(Bild borttagen)

Under några augustidagar 1894 samlades världens ledande meteorologiska expertis i Uppsala för att fastställa molnens latinska namn. Den svenska meteorologin stod på höjden av sitt internationella anseende och under samma tid ökade intresset för den folkliga kulturen. Meteorologer och naturvetare gav sig ut på landsbygden för att samla in talesätt om väderleken. Vissa gick att förklara med fysikens lagar, andra dömdes ut som rena fantasier eller skrock.

Den dynamiska meteorologin föddes då som vetenskapligt ämne. Molnen fick sina latinska namn och avbildades i den första officiella molnatlasen två år efter konferensen,1896. Föregångaren, Wolken-Atlas, var dock framtagen i Uppsala av professor Hugo Hildebrandsson redan 1890.

Boken Molnspanare, en meteorologisk historia, har unika bilder och leder läsaren på en resa längs en väg som sällan var rak, genom tider av kunskapssökande och vetenskapliga framsteg.

Om författaren
Boken är skriven av professor emeritus Gösta Arvastson, etnolog, som har gått igenom mängder av arkivmaterial vid institutionen för geovetenskaper och på universitetsbiblioteket.
Läs mer om boken här. 

(Bild borttagen) Molnkamera, en del av det material från institutionen för geovetenskaper som används i boken. 

(Bild borttagen) Endast två examplar gjordes av molnkameran. Det enda examplar som finns kvar förvaras vid institutionen för geovetenskaper i Uppsala. 

(Bild borttagen)