Från jordens inre till polarisen – vår geovetenskapliga infrastruktur får stöd av Vetenskapsrådet
Oden är en svensk isbrytare som också tjänar som forskningsfartyg. På bilden syns fartyget vid Longyearbyen i Adventfjorden, Svalbard. Av Bjoertvedt, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=16820300
Vetenskapsrådet har nu fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2025. Flera av de infrastrukturer som har fått bidrag är sådana som vi leder eller är inblandade i.
Vetenskapsrådets utlysning syftar till att stödja forskningsinfrastruktur av nationellt intresse, detta sker i en tvåstegsprocess där relevanta områden/infrastrukturer identifieras och dessa kan sedan söka medel i konkurrens. Relevanta infrastrukturer har valts ut antingen baserat på den behovsinventering som genomfördes 2023, eller för att de har ett pågående bidrag fram till och med 2025 eller 2026. Exakt belopp och villkor för bidrag bestäms efter dialog med respektive projektledare.
Institutionen har uttalade ambitioner att förnya och förbättra sina forskningsinfrastrukturer och styrelsen har utsett en forskningsinfrastrukturpanel för att vidareutveckla dessa planer bestående av Graham Budd (sammankallande), Ian Snowball, Bjarne Almqvist, Tetyana Budnyak, Jaroslaw Majka, Christian Schiffer, Erik Sahlée och Anna Neubeck.
- Detta är fantastiska nyheter. Banbrytande forskning är ofta beroende av tillgång till nationell infrastruktur, som kräver stöd på en högre nivå än den institutionella. Vårt arbete kommer att ha stor nytta av denna nya finansiering – särskilt EPOS Sverige, som samordnas här vid Uppsala, säger Graham Budd, professor i paleobiologi.
- Vi är glada över att ha fått fortsatt förtroende för EPOS Sverige. Den europeiska forskningsinfrastrukturen EPOS är en drivande kraft inom öppen vetenskap. Öppna data är en förutsättning i en alltmer databeroende forskning. Även inom geovetenskaperna bygger ’forskning i framkant’ på allt större och multidisciplinära datamängder, vilka EPOS levererar till både grundforskning och forskning om samhälleliga utmaningar, t.ex. om naturkatastrofer och tillgång till naturrresurser. EPOS Sverige ser till att svenska forskare samt svenska geovetenskapliga data blir en del av framgången, säger Henning Lorenz, projektkoordinator föreståndare för EPOS Sverige.
- Jag sitter i styrelsen för Nordsmim Vega-centret och gläds verkligen åt beskedet från Vetenskapsrådet, säger Valentin Troll, professor i petrologi.
Här är infrastrukturen som kommer att få bidrag;
EPOS Sverige (European Plate Observing System)
- Område: Solid Earth / fasta jordens fysik
- Inriktning: Jordbävningsstudier, tektonik, geofysik, geodynamik, seismologi.
- Läs mer här: https://www.uu.se/forskning/forskningsinfrastruktur/internationella-forskningsinfrastrukturer-dar-uppsala-universitet-medverkar/epos
ACTRIS Sverige (Aerosol, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure)
- Område: Atmosfärsvetenskap
- Inriktning: Atmosfäriska processer, aerosol- och molnforskning, klimat och miljö, kemiska spårämnen i luften.
- Läs mer här: https://www.uu.se/forskning/forskningsinfrastruktur/internationella-forskningsinfrastrukturer-dar-uppsala-universitet-medverkar/actris
Isbrytaren Oden
- Område: Polar- och marin geovetenskap
- Inriktning: Oceanografi, glaciologi, klimatforskning i Arktis och Antarktis, marin geologi.
SWERVE 2.0 (svenska forskningsfartygsinfrastrukturen för marin forskning)
- Område: Marin geovetenskap / oceanografi
- Inriktning: Marin geologi, oceanografi, marina ekosystem, datainsamling till sjöss.
- Läs mer här: https://swerve.se/
NordSIMS-Vegacenter
- Område: Geokemi / mineralogi / planetär geovetenskap
- Inriktning: Mikroavbildning, geokemisk analys av mineral, miljövetenskap och planetär forskning.
Läs mer
Läs mer om bidragen till infrastruktur på Vetenskapsrådets webbplats