Osäkerheten som formar extremvädret – ny studie avslöjar dolda risker i Europas väderprognoser
Bild som visar nederbördsvatten från särskilt starka atmosfäriska floder den 5 december 2015. Den första, orsakad av stormen Desmond, sträckte sig från Karibien till Storbritannien. Den andra hade sitt ursprung i Filippinerna och korsade Stilla havet för att nå Nordamerikas västkust. Bild: NWS OPC - https://twitter.com/nwsopc, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45444848
Atmospheric Rivers – atmosfäriska floder – är långa, smala band av fuktig luft som kan föra med sig skyfall, stormvindar och tvära temperatursvängningar över Europa. Men hur väl förstår vi egentligen dessa väderjättar? En ny studie i Scientific Reports, ledd av Venugopal Thandlam vid Uppsala universitet, visar att svaret ligger i något så oväntat som osäkerhet.
Venugopal Thandlam, forskare i meteorologi.
Forskarna avslöjar att våra metoder för att kartlägga atmosfäriska floder ofta ger olika svar. Det betyder att uppskattningar av hur ofta, var och hur kraftigt dessa fenomen slår till kan variera kraftigt, och därmed också våra bedömningar av risker för översvämningar, stormskador och värmeböljor.
– När våra verktyg inte är överens om var och när atmosfäriska floder inträffar, blir det svårt att göra tillförlitliga prognoser om deras effekter, säger Venugopal Thandlam.
Genom att använda en ny AI-baserad metod, TECA-BARD, kunde forskarna för första gången fånga osäkerheten i själva upptäckten av dessa vädersystem. Resultatet? Att inlandet i Europa – från Tyskland till Skandinavien – är betydligt mer känsligt för hur vi definierar och upptäcker atmosfäriska floder än vad kusterna är.
Det innebär att en del av de mest skadliga extremväderhändelserna riskerar att förbises i dagens klimatmodeller. Och med ett klimat i förändring, där atmosfäriska floder blir starkare och når större områden, kan felbedömningar få stora konsekvenser för både beredskap och samhällsplanering.
– Osäkerheten är inte bara en teknisk fråga, den omformar vår förståelse av extremväder, säger Thandlam.
Studien understryker att framtidens klimatanpassning måste ta hänsyn till flera möjliga scenarier – inte bara en bästa gissning.
Läs studien i här Scientific Reports, en del av Nature Publishing Group:
Thandlam, V., Rutgersson, A., & Sahlée, E. (2025). Structural uncertainty in mapping Euro-Atlantic atmospheric rivers obscures understanding of associated meteorological extremes. Scientific Reports. https://doi.org/10.1038/s41598-025-19685-1