Bristande kommunikation kostar liv – forskare vill nu förändra hur vi varnar för naturkatastrofer

Varje år kräver naturkatastrofer tusentals människoliv världen över. Trots avancerade varningssystem händer det gång på gång att människor inte agerar i tid. Problemet är inte brist på teknik, utan hur varningarna kommuniceras. Det konstateras i en ny forskningsartikel i Nature Human Behaviour.

– En varning som inte leder till handling är i praktiken ett misslyckande, poängterar Giuliano Di Baldassarre, professor i hydrologi vid Institutionen för geovetenskaper och medförfattare. Nästa stora steg i arbetet med katastrofriskreducering måste vara psykologiskt och socialt – inte bara tekniskt.

Från generella larm till individanpassade råd

Dagens tidiga varningssystem bygger ofta på generella budskap till stora grupper. Men forskning visar att människors beteende, situation och förutsättningar varierar kraftigt – och att detta avgör hur de reagerar på varningar.

Forskarna föreslår därför att FN:s globala initiativ Early Warnings for All (EW4All) utvecklas ytterligare till Early Warnings for All and You (EW4All+U), med möjlighet att komplettera varningar med personligt anpassad, handlingsbar information. Det kan handla om att varningen tar hänsyn till var du befinner dig, hur rörlig du är, om du har barn eller äldre anhöriga med dig – och ger konkreta råd utifrån just din situation.

– Det räcker inte att säga att något är farligt. Människor behöver veta exakt vad de ska göra, när och hur – utifrån sina egna förutsättningar, menar Ilias Pechlivanidis, docent, forskare och projektledare vid SMHI:s hydrologiska forskningsenhet och gästforskare vid Institutionen för geovetenskaper och medförfattare som är huvudförfattare.

Tekniken finns – men används inte fullt ut

Med hjälp av geodata, mobilteknik, AI och satelliter är det redan möjligt att skicka platsbaserade varningar i realtid. Vid en skogsbrand skulle ett sådant system till exempel kunna guida människor till närmaste säkra plats baserat på deras aktuella position och lokala förhållanden.

Trots detta används tekniken idag främst i pilotprojekt eller på konceptnivå. Stora utmaningar återstår när det gäller att skala upp lösningarna, integrera dem i befintliga varningssystem och säkerställa att de fungerar för olika typer av faror och för hela befolkningen.

Särskilt viktigt är att förstå psykologiska faktorer: vad får människor att lita på en varning? Vilken typ av formulering ökar sannolikheten att de faktiskt följer råden?

En uppmaning till forskning och beslutsfattare

Forskarna bakom EW4All+U uppmanar nu till samordnade satsningar inom forskning, teknik och riktlinjer. Målet är att gå från generella larm till individanpassade varningar som räddar liv – oavsett sociala, tekniska eller geografiska förutsättningar.

– Naturhändelser går inte att stoppa, men katastrofer går att förebygga, konstaterar forskarna. Personliga varningar är inte framtidsvisioner – de är en nödvändighet här och nu.