Ren energi bör vara hjärtat i stimulansåtgärderna mot corona

(Bild borttagen)

Coronakrisen påverkar många marknader och inte minst energimarknaden. De flesta ekonomier är idag beroende av olja. I Sverige subventioner vi fossila bränslen med 30 miljarder kronor per år. Den senaste tiden har oljepriserna dessutom störtdykt. Vad händer då med satsningen på så kallade alternativa energikällor?

"Det är nu som vi ska börja satsa på allvar på alternativa energikällor som sol, vind och vatten" säger Internationella energirådet (IEA).

Mikael Höök, universitetslektor, forskar på fossila bränslen som kol och olja, men även kring tillgången på andra naturresurser som uran, litium och förnybara energislag.

Vilken betydelse har oljan?

- Ser man till världens energisystem är oljan och oljepriset väldigt betydelsefulla. Oljan har varit ett väldigt billigt energislag som kunnat användas till mycket, inte minst för de viktiga transporterna som knyter ihop världens flöden av råvaror, tillverkning och handel med konsumenter i den globaliserade ekonomin. Ser man till historien har just tryggandet av säker tillgång på energi för samhällsekonomin och det moderna samhällets välfärd varit en viktig pelare i många energipolicies, och strategier.

Oljekriserna på 1970-talet vållade stora ekonomiska och tekniska ändringar och omprioriteringar i många länders energisystem. Oron över tillgången på olja ledde till kraftiga prisökningar som i sin tur ledde till ekonomiska recessioner i väst.

Man ville då minska importberoendet och risken att behöva importera olja från instabila regioner, som Mellanöstern, och värdesatte övergången till de energikällor som var mindre benägna att uppvisa hastiga och kraftiga prissvängningar med stora konsekvenser för samhället. Stora satsningar på exempelvis naturgas och kärnkraft gjordes för att minska oljeberoendet i många länder.

Hur ser tillgången på olja ut idag?

- Sedan 2010-talet har världens oljeproduktion ökat påtagligt och drivits på av den amerikanska ’skifferboomen’, den stora satsningen på att utvinna skiffergas, som gjort USA till världens största oljeproducent igen och radikalt ökat tillgången av olja på världsmarknaden.

USA har ökad oljeproduktionen från 7.5 miljoner fat per dag till över 15 miljoner fat/dag år 2018, vilket på kort tid gjort att USA som en av världens oljeanvändare kraftigt skurit ned sitt importbehov och ritat om oljehandelns världskarta. Redan 2014 föll oljepriserna påtagligt från 70 dollar/fat ner mot 50 dollar/fat eftersom USA:s framfart skakade om marknaden. Oljepriset låg dock relativt stilla runt denna nivå fram till nyligen. Oljeexporterande länder som Ryssland och Organization for the Petroleum Exporting Countries (OPEC) diskuterade nyligen gemensamma produktionsminskningar för att minska tillgången och få upp priserna, men dessa bröt samman. Detta ledde till att flera av världens största producenter låter olja flöda ut på marknaden för att inte förlora marknadsandelar, trots att priset är lågt. 

Hur ser efterfrågan ut?

- Innan coronakrisen förbrukade världen runt 100 miljoner fat olja om dagen (1 fat ungefär lika med 159 liter). Det coronakrisen nu medför är en kraftig inbromsning av samhällsekonomin i många länder när mer än 20% av världens befolkning sitter i karantän. Minskade transporter, stängda fabriker, färre flygresor, och reducerad rörlighet för befolkningen gör att mindre olja efterfrågas med följdeffekter i efterföljande led. Uppskattningar tyder på att efterfrågan av olja har minskat med många miljoner fat per dag, vilket är en betydande mängd för den globala marknaden. Vi har alltså en situation där vi har en stor tillgång på olja men en allt svagare efterfrågan på grund av samhällets corona-tvärnit vilket leder till att priserna faller dramatiskt. I skrivande stund har oljepriset fallit till 20 dollar/fatet. Detta drar i sin tur med sig biltillverkare, flygbolag och andra sektorer som får ekonomiska problem och det kan till och med destabilisera hela oljeexporterande länder.

Hur tror du att corona kommer att påverka energibranchen på sikt?

- Den viktigaste framtidsfrågan handlar om de åtgärder som coronakrisen har medfört  blir kortsiktiga eller långsiktiga, eftersom det påverkar oljebehovet och världens energisystem. Just nu tror jag att många avvaktar för att försöka få mer klarhet i om allt kommer att återhämta sig så snart karantänerna hävs eller om detta är början på ett nytt normaltillstånd som energisektorn måste anpassa sig till.

Än så länge vet vi för lite för att kunna dra några säkra slutsatser, annat än att energisektorn försöker begränsa sina långsiktiga risker i ett föränderligt energisystem. Blir minskningen i oljebehov bestående kommer det rimligtvis att ge upphov till långsiktigt låga oljepriser givet den goda tillgången på olja från USA:s skifferolja och öppna kranar från andra stora producenter.

Det i sin tur behöver inte per automatik vara goda nyheter för förnybar energi som på sikt då får tävla mot fossil energi som blivit väldigt billig. En del råvaruanalytiker talar till och med om möjliga situationer där oljeproducenter tvingas betala för att bli av med oljan. Om kostnaden för hållbara alternativ är högre än olja och naturgas kommer klimatsmarta företag tappa i konkurrenskraft. Detta kan bli viktig utmaning att hantera på rätt sätt. 

Tror du att den nuvarande krisen får andra effekter, till exempel hur vi ser på hållbarhet och klimatförändringar?

- Jag tror att den här krisen kommer att leda till ökade diskussioner om globala katastrofrisker, hur samhället bäst ska förbereda sig, och om ansvar för krishantering. Det blir också viktigt att ha ett helhetsgrepp när coronakrisens samhälleliga effekter ska hanteras med krispaket och stödsatsningar.

IEA:s förslag att stöd ska vigas åt grön energiomställning är ju intressant eftersom det skulle kunna lindra de ekonomiska smällarna från coronasituationen samtidigt som det skulle göra värdefulla insatser för att minska oljeberoendet på sikt. Samtidigt kan det ju bli så att oro för pandemier och ekonomiska depressioner blir nya orosmoln som överskuggar tidigare debatter om hållbarhet och klimat. Det viktigaste är att se kopplingarna mellan samhällsutmaningarna och inte förlora sig i enkla lösningar på svåra problem.