Artificiell intelligens i snöigt projekt
Ett projekt som använder satelliter för att mäta snövattenlagringen har fått 6 013 684 kronor från Vinnova.
(Bild borttagen)
De globala snöförhållandena förändras i snabb takt på grund av klimatförändringarna, särskilt på höga breddgrader och på höga höjder. Att noggrant kartlägga snöfördelningen och mängden snö är viktigt både för vårt dricksvatten och för att säkra vattenkraften. Men arbetet innebär också en stor utmaning.
Nu har forskaren Jie Zhang med kollegor tilldelats ett bidrag på 6 013 684 kronor från Vinnova. I projektet SnowSat ska de använda artificiell intelligens (AI) och Sakernas internet (Internet-of-Things (IoT)) för att förbättra uppskattningen av snövattenlagring i Sverige från satellitobservationer. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Umeälvens Vattenregleringsföretag. En sameby kommer också att delta i projektet.
(Bild borttagen) Jie Zhang, forskare i naturgeografi vid Institutionen för geovetenskaper.
Kan du berätta om projektet?
- Vi har fått medel från Vinnova för den ansökningsomgång som kallas ”AI i klimatets tjänst”. I vårt projekt kommer vi att använda AI, IoT och satellitobservationer för att förbättra uppskattningen av snövattenlagring i Sverige.
Hur viktig är snön?
- Snön är en viktig del av den hydrologiska cykeln. Snön lagrar vattnet under den kalla vintern och när den smälter återställer den både ytvattnet och vattenreserverna under jord. Som vattenresurs spelar snön en viktig roll i många delar av samhället, som depå för vårt dricksvatten, för bevattning inom jordbruket och som källa till vår vattenkraftsproduktion. I Sverige är detta otroligt betydelsefullt eftersom vattenkraften är så dominerande vad gäller den nationella elproduktionen.
Går det att se förändringar i snöförhållanden som kan relateras till klimatförändringar?
- Med klimatförändringarna och allt fler extremväderhändelser så ser vi förändringar i snöförhållanden över hela världen, speciellt märkbart är det på de norra breddgraderna och på högre höjder. Om vi tar den senaste vintern 2019-2020 som exempel så upplevde Sverige en mycket varm vinter och vi fick betydligt mindre snö jämfört med tidigare år.
Hur kommer ni att använda AI och IoT?
- Vår plan är att med hjälp av IoT utveckla ett snö-övervakningsnätverk, speciellt i bergsområden. IoT-datan kommer sedan tillsammans med den data som vi samlar in på plats skapa en bas för satelliternas AI-algoritmer som undersöker de geografiska snöförhållanden.
Läs om projektet ”SnowSat-en AI-strategi för effektiv vattenkraftproduktion” på Vinnovas webb.