Gåtan kring jordens syresättning kan lösas i Gabon
Gabon och jordens syresättning; ett nytt borrprojekt med forskare från 17 länder har fått 1,6 miljoner dollar (uppskattningsvis 16 5000 000 SEK) för att utröna hur syret gjorde jorden beboelig
Det har länge varit en gåta hur syrehalten steg i atmosfären och gjorde världen möjlig att bo i. Ett internationellt forskarteam med forskare från 17 länder ska nu borra djupt ner i berggrunden i Gabon, i västra Afrika, för att förstå hur jorden blev en syrerik planet för över två miljarder år sedan. Projektet har tilldelats 1,6 miljoner dollar (cirka 16 500 svenska kronor) från International Continental Scientific Drilling Program (ICDP). Universiteten och forskningsråden i de 17 deltagande länderna kommer att finansiera de återstående kostnaderna på uppskattningsvis 3,2 miljoner dollar (32 687 936 svenska kronor).
Forskarna kommer att borra 11 hål och ta upp fyra kilometer långa bergskärnor. Proverna hjälper forskarna att förstå viktiga förändringar i jordens historia, som hur syret i atmosfären ökade och hur livet på jorden utvecklades. Projektet kommer också att ge mer kunskap om viktiga ämnen som fosfor, svartskiffer, nickel och mangan, som används i stålproduktion.
Anna Neubeck, geokemist och forskare vid Institutionen för geovetenskaper är den enda svenska forskaren som deltar från Sverige.
Hur kan borrkärnor avslöja något om hur jorden blev syresatt?
- Borrkärnor kan ge viktig information om hur jorden blev syresatt eftersom kärnorna innehåller bevarade lager av sediment och bergarter från olika geologiska tidsperioder. Dessa lager fungerar som en tidslinje över jordens historia och kan innehålla kemiska och mineralogiska spår som avslöjar förändringar i atmosfärens sammansättning, inklusive syrenivåer.
Ni borrar fyra kilometer ner i berget. Vilka tidsåldrar kommer borrkärnorna?
- Borrkärnor från en så djup borrning som i Gabon kommer mestadels från paleoproterozoikum, en period som varade från cirka 2,5 till 1,6 miljarder år sedan. Francevillian Supergroup, där dessa lager ligger, är särskilt känt för att vara omkring 2,1 miljarder år gammalt. Under denna tid inträffade den så kallade Great Oxidation Event(GOE), vilket var den första stora ökningen av syre i jordens atmosfär. Detta förändrade radikalt jordens kemi och miljöförhållanden. Syreproduktionen drevs av cyanobakterier som genomförde fotosyntes och började kraftigt öka atmosfärens syrenivåer. Jorden genomgick också en av de första stora istiderna, kallad Huronian glaciation. Denna istid tros ha varit ett resultat av minskad metan i atmosfären och ökande syre, vilket ledde till en global nedkylning. Livet på jorden under denna tid var främst mikrobiellt. Cyanobakterier, som producerade syre genom fotosyntes, var dominerande. I Francevillian Supergroup har man funnit fossila spår av flercelligt liv som tros vara bland de äldsta kända exemplen på eukaryoter, vilket visar att mer komplexa livsformer började utvecklas under denna period. Jordskorpan var dynamisk, med omfattande vulkanism och bergbildning. Superkontinenten Nuna tros ha börjat formeras under denna period, vilket påverkade klimat och miljö globalt.
Ett nytt geologiskt arkiv öppnas
En av initiativtagarna till projektet är av PI Aivo Lepland, forskare vid vid Norges geologiska undersökning (NGU).
- Det finns fortfarande kunskapsluckor att fylla innan vi bättre kan förstå hur jordens ytmiljöer utvecklades för mellan 2,5 och 2 miljarder år sedan. Det gäller bland annat frågor om vad som hände när jorden genomgick en fullständig omvandling till en syrerik planet”. Borrkärnorna kommer att tas upp runt staden Franceville i Gabon. Det är här vi hittar de bäst bevarade sedimentära bergarterna som bildades under denna avgörande period i jordens historia. Sedimenten har genomgått minimal deformation och metamorfos. Här kommer vi öppna ett nytt geologiskt arkiv, förklarar PI Aivo Lepland.
För mer information kontakta:
Anna Neubeck, forskare i paleobiologi.
Telefon: 018-471 25 62
E-post: anna.neubeck@geo.uu.se
Läs mer här: https://www.icdp-online.org/projects/by-continent/africa/goe-deep-gabon/