Presentation av nya forskningsprojekt vid institutionen

Petter Hellström, Ylva Söderberg och Linnea Tillema presenterar sina nya, externt finansierade forskningsprojekt: ”Afrikas vita fläckar: Hur upplysningens geografer rensade kartan”, ”Acting Out Disease (ActDisease): Hur patientorganisationer formade den moderna medicinen”, samt ”Den emotionella medborgaren: Debatten om livskvalitet och demokratins förändring i 1970-talets Sverige”.

”Afrikas vita fläckar: Hur upplysningens geografer rensade kartan” (Petter Hellström)

Under 1700-talet förändrades Afrikas karta drastiskt. Berg och floder, riken och städer som i århundraden funnits utmärkta på europeiska kartor, försvann plötsligt och ersattes av vita fläckar. De vita fläckarna fortsatte att prägla kartbilden under 1800-talet, samtidigt som kolonialmakterna lade under sig allt större delar av kontinenten. Medan flera studier har undersökt hur de vita fläckarna bidrog till att skapa och upprätthålla fantasin om Afrika som ett outforskat ingenmansland, har fläckarnas tillblivelse rutinmässigt framställts som en indirekt effekt av upplysningen och samtidens skärpta krav på vetenskaplig precision. Denna förklaring saknar dock stöd i empirin och härrör i själva verket från upphovsmännen själva.

Med utgångspunkt i de kartor och skrifter, skisser, anteckningar och brev som Jean-Baptiste Bourguignon d’Anville (1697–1782) och andra ledande geografer i upplysningens Frankrike har lämnat efter sig, undersöker jag de kunskapsteoretiska hänsyn och praktiska omständigheter som motiverade Europas geografer att rensa Afrikas karta. Genom att flytta fokus från de färdiga kartorna och istället rikta blicken mot hur kartorna blev till, undersöker jag hur samtidens koloniala maktrelationer inte bara påverkade hur kartorna användes, utan även strukturerade den kartografiska praktiken som sådan.

”Acting Out Disease (ActDisease): Hur patientorganisationer formade den moderna medicinen” (Ylva Söderberg)

ActDisease finansieras med ett ERC Starting Grant och leds av Ylva Söderfeldt. Projektet undersöker patientorganisationernas framväxt och centrala roll inom 1900-talets medicinska landskap. Dessa organisationer inkluderar allergiförbund som drev på erkännandet av deras åkomma som en somatisk sjukdom runt 1900, diabetesföreningar som hjälpte till att möjliggöra avancerad egenvård sedan 1930-talet och organisationer för neurologiska sjukdomar som samordnade rehabiliteringsresurser på 1950-talet. ActDisease studerar hur de därmed omformade medicinska begrepp och roller, och bidrog till att utöka räckvidden för medicinska tankesätt.

ActDisease kommer studera detta genom en storskalig, jämförande historisk studie av patientorganisationer i Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, med en kombination av distans- och närläsning av källorna. Patientorganisationernas tryckta medier kommer att digitaliseras och analyseras med databaserade textanalysmetoder anpassade för fragmenterade och heterogena källmaterial och vetenskapshistoriska forskningsfrågor.

”Den emotionella medborgaren: Debatten om livskvalitet och demokratins förändring i 1970-talets Sverige” (Linnea Tillema)

Att mäta medborgares upplevda "livskvalitet" har blivit ett viktigt redskap inom politiken, både i Sverige och andra demokratier. Men när begreppet först lanserades i den svenska välfärdsstaten under 1970-talet gav det upphov till intensiva debatter. Detta projekt undersöker politiska och akademiska debatter om livskvalitet som välfärdsmått i 1970-talets Sverige, för att förstå utmaningar av och förändringar i den svenska demokratin. Genom att kombinera perspektiv från governmentality-forskning och kunskapshistoria, studeras uppkomsten av en ny medborgarkategori, "den emotionella medborgaren", samt dess förhållande till ett nytt demokratiskt ideal, "den emotionella demokratin". Vidare undersöks hur emotionaliseringen av medborgarskapet användes i kritiken mot den socialdemokratiska välfärdsstaten. I tre fallstudier studeras nyckelarenor för kunskapsproduktion om livskvalitet – välfärdsforskning, forskning om psykosocial miljö och stadsplanering – samt det dynamiska förhållandet mellan denna kunskapsproduktion och de politiska debatterna om livskvalitet som fördes vid samma tid. Projektet bidrar inte bara med historiska perspektiv till forskning om känslornas betydelse i politiken och välbefinnande som politiskt mål i senmoderna demokratier, utan också till förståelsen av den svenska välfärdsstatens dramatiska förändring under 1900-talets sista decennier.