IT-institutionen i media: Frågan om vindkraftsbuller aktualiseras i EU – svensk forskning visar att infraljud sprids längre än man tidigare trott
Frågan om vindkraftens buller tas nu upp på EU-nivå. Foto: Pixabay
EU-parlamentet har tagit emot en petition som uppmärksammar hälsorisker med ljud från vindkraftverk. I centrum står svensk forskning och ett nytt simuleringsverktyg som visar att infraljud från stora verk sprids längre än man tidigare trott.
Ken Mattsson och Gustav Eriksson har utvecklat Soundsim360 – ett simuleringsverktyg som beräknar både infraljud och höga frekvenser över stora områden. Foto: Mikael Wallerstedt.
Frågan om ljudpåverkan från vindkraftverk har fått ny aktualitet inom EU, där en petition om buller och infraljud nu behandlas av Europaparlamentet. Bakom initiativet står flera europeiska organisationer, och i fokus för debatten finns svensk forskning som har lett till nya insikter om ljudets spridning.
Forskningen inom mätmetodik har förbättrats avsevärt under de senaste åren – inte minst tack vare arbetet av professor Ken Mattsson vid Uppsala universitet. Sedan 1990-talet har han utvecklat beräkningsmetoder för att simulera hur ljud, inklusive infraljud, sprider sig i landskapet. Tillsammans med kollegor har han tagit fram det avancerade simuleringsverktyget SoundSim360, som påvisar att infraljudsnivåer från moderna vindkraftverk är betydligt högre och når längre än tidigare antagits.
Mattssons forskning (se källa nedan) visar att tidigare mätningar och beräkningsmodeller kan ha underskattat både ljudets räckvidd och dess potentiella hälsorisker (se källa nedan). Detta har bidragit till att frågan nu lyfts politiskt inom EU.
EU:s miljöutskott har påbörjat ett arbete för att samla kunskap om vindkraftsbuller och dess konsekvenser. Kommissionen har också åtagit sig att lämna ett skriftligt yttrande inom tre månader, vilket kan bana väg för framtida förändringar i EU:s buller- och industridirektiv.
Fakta: Buller och infraljud från vindkraftverk
Vad är ljud?
Ljud uppstår genom tryckförändringar i luften som sprids som vågor. Ljudets styrka mäts i decibel (dB), medan dess frekvens – alltså antalet svängningar per sekund – mäts i hertz (Hz). Människans hörsel uppfattar normalt ljud mellan 20 Hz och 20 000 Hz. Låg frekvens ger mörka toner, hög frekvens ljusa.
Infraljud – ljud vi inte hör
Infraljud är ljudvågor med frekvenser under 20 Hz, vilket gör dem ohörbara för människan. Trots detta kan de spridas över mycket långa avstånd utan att dämpas nämnvärt. Källor till infraljud inkluderar bland annat vindkraftverk, vattenkraft, explosioner, jetmotorer, höghastighetståg, fläktar och ventilationssystem.
Hur mäts ljudnivåer?
Decibelskalan är logaritmisk, vilket innebär att varje ökning med 10 dB motsvarar en tiofaldig ökning av ljudets intensitet. Buller definieras av EU som utomhusljud med oönskad eller skadlig påverkan på människors hälsa eller miljön. Ljudnivåer över 50 dB dagtid betraktas ofta som störande.
Ny teknik från Uppsala universitet
Soundsim360 är ett avancerat simuleringsverktyg utvecklat av forskare vid Uppsala universitet. Det kan med hög precision beräkna hur ljud – inklusive lågfrekvent ljud och infraljud – sprider sig över stora områden. Verktyget har bidragit till nya insikter om hur infraljud från vindkraftverk sprids längre än man tidigare trott.
Källor och vidare läsning:
- Efficient finite difference modeling of infrasound propagation in realistic 3D domains: Validation with wind turbine measurements - ScienceDirect. Författare: Ken Mattson, Gustav Eriksson, Leif Persson, José Chilo, Kourosh Tatar.
- Committee on Petitions Ordinary meeting - Multimedia Centre (EU web stream hearing: Parliament Européen, 2025-09-25. Startar 9:59–10:26). (Petition PETI-CM-702980_EN-8891968 pdf, 130 kB.).
- EU tar tag i frågan om vindkraftsbuller