Digitala (o)vanor ställer beroendeforskare inför nya utmaningar
Hundratusentals svenskar som trasslar in sig i nätcasinon. Barn som sitter så länge framför skärmar att de riskerar sin fysiska och psykiska framtid. Den nya tekniken har gjort vägen till missbruk mer komplex än någonsin.
(Bild borttagen)
Beroendeproblematikens karta har onekligen ändrat skepnad sedan brännvinsdraken härjade som värst i våra svenska landskap. 1800-talets oreglerade bränneri med ett supande som tangerade 20 liter ren sprit per person och år, är idag ersatt av en relativt strikt alkoholpolitik och en mer än halverad konsumtion. Dessvärre tycks summan av våra laster konstant, och när de traditionella berusningsmedlen förlorar sin lockelse väntar nya stimulantia på att ta över.
(Bild borttagen) Ingrid Nylander, professor i farmakologi
– Trenden syns framför allt bland ungdomar, till exempel har alkoholkonsumtionen i årskurs nio minskat med två tredjedelar. Många anger att de inte dricker för att det gör dem sämre på datorspel. Andra är oroliga för att exponeras i sociala media om de blir berusade. Som beroendeforskare noterar vi också hur skolor som ber oss föreläsa för deras elever allt oftare efterfrågar kunskap om just skärmtid och gaming, snarare än alkohol och tobak, säger Ingrid Nylander, professor i farmakologi.
Den nya tekniken har en central betydelse för utvecklingen. För närvarande ägnar vi svenskar nästan hälften av vår vakna tid åt digitala förehavanden. Tre timmar varje dag tillbringar vi med smarta telefoner. Fördelarna är uppenbara: Det förenklar kontakter med släkt och vänner, ger oss snabb tillgång till information och effektiviserar många vardagsbestyr. Å andra sidan bekräftar nu allt fler studier de farhågor som länge omgett vår eskalerande skärmanvändning.
– Vår hjärna påverkas och förändras av vårt mentala tillstånd, och ny forskning visar hur vårt biologiska belöningssystem reagerar positivt då bilder vi publicerar i sociala medier får många likes. Naturligtvis vill vi ha mer, men liksom med andra droger måste vi kontinuerligt öka dosen för att uppnå fortsatta kickar, och precis så läggs grunden till ett beroende, förklarar Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning och senior rådgivare vid U-FOLD, Uppsala universitets Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende.
En rapport från Statens medieråd fastslår att andelen barn i åldrarna 9–12 år som använder sociala medier mer än tre timmar per dag fyrdubblats sedan 2012. Enligt samma studie upplever mer än vartannat barn och ungdom i åldrarna 9–18 år att deras internetanvändning är ett problem som bland annat leder till att de inte ägnar sig åt saker de borde, som läxor, fysiska aktiviteter och att gå och lägga sig i tid.
– I en undersökning bland tonåringar i Uppsala län svarade var tredje tillfrågad att de lider av sömnproblem, vilket i stor utsträckning kan härledas till att de tar med sig telefonen i sängen. Det är en riskabel vana då oregelbundna sömnrutiner påverkar vår metabolism negativt, hämmar hjärnans möjligheter att bearbeta intryck och bland unga snabbt leder till försämrade skolprestationer, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
(Bild borttagen) En majoritet av Sveriges 9–18-åringar upplever sin internetanvändning som ett problem
Med stillasittandet ökar även risken att utveckla fetma och på sikt allvarliga livsstilssjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Idag beräknas 41 miljoner barn under fem år i världen ha övervikt, och i syfte att tidigt lägga grunden till ett aktivt och hälsosamt liv rekommenderade Världshälsoorganisationen WHO år 2019 kraftigt begränsad skärmtid för barn. I Sverige saknas alltjämt motsvarande riktlinjer trots att svenska barn och ungdomar numera rör sig mindre än jämnåriga i övriga Skandinaviska länder. I synnerhet svenska tonårsflickor, som generellt tillhör de flitigaste användarna av sociala medier, är så stillasittande att såväl fysiska som psykiska risker föreligger.
– Ungas psykiska ohälsa har dubblats det senaste decenniet, och vi är övertygade om att sociala medier har en väldigt stor del i det. Där råder en ständig press att passa in i mallen, samtidigt som du oavbrutet mäts mot hela världen. Och där det alltid är någon som har snyggare kläder eller häftigare bil drabbas du lätt av känslan att inte duga, resonerade Sofie Hallberg och Ida Höckerstrand, skapare av Ångestpodden, vid ett seminarium arrangerat av U-FOLD.
I en studieav 4000 unga mellan 12 och 16 år svarade nästan en fjärdedel av flickorna och 13 procent av pojkarna att deras självkänsla påverkas negativt av sociala medier. Dessutom upplevde fler än hälften av flickorna att de inte känner sig nöjda med sin kropp eftersom de jämför sig med andra i sociala medier. Siffrorna är i linje med de undersökningar som pekar på att unga som tillbringar mer än två timmar per dygn på sociala medier löper ökad risk att drabbas av depression.
– Vi måste komma ihåg att de flesta trots allt stänger av sitt datorspel eller sitt Instagram innan läxan måste in. Men så har vi gruppen som inte klarar det, och som mycket annan problematik beror det vanligtvis på en olycklig kombination av genetiska och sociala förutsättningar. Ofta existerar redan någon form av beroende i den nära släkten, och det klokaste vi vuxna kan göra är att sätta tydliga regler för våra barn. Faktum är att positivt föräldraskap utgör en starkt skyddande faktor, medan en stökig hemmiljö kan generera problem även i andra sammanhang, konstaterar Kent Nilsson, professor i psykiatrisk forskning vid Uppsala universitet.
Många vuxna har dessvärre fullt upp med att bemästra sina egna digitala vanor. I USA visar en studie hur föräldrar som fokuserar på sina telefoner vid matbordet lättare blir irriterade på sina barn. I Tyskland organiserade en sjuårig pojke en protestmarsch genom Hamburg där barn demonstrerade mot sina föräldrars mobilanvändning. Här i Sverige vill nästan hälften av landets simhallar införa skärmförbud efter olyckor där föräldrarna har brustit i uppsikt över sina barn. Och då har vi inte ens nämnt den andra av vår tids stora utmaningar: hasardspel online.
– Fler än 340 000 svenskar har idag någon form av spelproblem. Antalet med allvarlig problematik har i princip fördubblats de senaste tio åren. Ökningen sker framför allt bland kvinnor och ungefär 68 000 barn lever med problemspelande i det egna hemmet. Att hasardspelsyndrom sedan 2018 diagnostiseras som beroendesjukdom lägger ett förebyggande och behandlande ansvar på kommun och region, och idag erbjuder nästan tre av fyra kommuner spelspecifik behandling, sammanfattade Anne H Berman, docent i klinisk psykologi, vid ett seminarium arrangerat av U-FOLD.
(Bild borttagen) Snabba nätspel utgör det vanligaste problemet för dem som söker vård
En central aspekt för spelberoende ur ett framtida folkhälsoperspektiv är vilken betydelse det ges i regeringens nationella ANDT-strategi, vars övergripande mål hittills varit ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Å andra sidan är grunden för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk, liksom att utjämna påverkbara hälsoklyftor.
(Bild borttagen) Mathias Hallberg, ordförande i U-FOLD
– Nuvarande ANDT-strategi löper ut 2020, och med bara månader kvar kvar saknar jag alltjämt en tydlig linje för framtiden, inte minst vad gäller substanslösa beroenden. Tydligt är att vägen till missbruk är mer komplex än någonsin, och de utmaningar vi möter ställer krav på ny kunskap och minskat avstånd mellan forskning, politik och samhälle. Vid Uppsala universitet och U–FOLD kommer vi så snart pandemin är över att fortsätta samla ledande experter och beslutsfattare till samtal som förhoppningsvis genererar varaktig effekt. Och både hasardspel och sociala medier är utan tvekan ämnen vi kommer att behöva återvända till en lång tid framöver, konstaterar Mathias Hallberg, ordförande i U-FOLD och professor i molekylär beroendeforskning.
FORSKNING VID farmaceutiska fakulteten
Läs mer Biologisk beroendeforskning
Läs mer Neurofarmakologi och beroendeforskning
Se även U-FOLD – Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende
text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Clipart library m fl