Forskarprofilen: Mats Karlsson skapar sin egen vetenskapliga arena
Pionjär och portalfigur är två attribut som ofta tas till väl lättvindigt. Ibland är de desto svårare att runda. År 2001 utnämndes Mats Karlsson till världens förste professor i farmakometri. Tjugo år och 400 vetenskapliga publiceringar senare har han inga tankar på att dra ned på effektiviteten.
(Bild borttagen) Mats Karlsson skapar matematiska modeller för farmaceutiska ändamål
I varje ny och outforskad riktning måste någon ta det inledande steget. Vissa pionjärer ritar kartan innan fartyget ens lämnat hamn. Andra går mer metodiskt tillväga och ofta med större framgång. År 2001 utnämnde Uppsala universitet Mats Karlsson till världens förste professor i farmakometri. Då visste inte ens fakultetsgrannarna vid Biomedicinskt Centrum exakt vad deras nye kollega skulle ägna sig åt. Tjugo år senare är fältet en etablerad framgångsfaktor inom den internationella farmacin.
– Som ung apotekare fastnade jag omgående för farmakokinetiken och hur läkemedel omsätts i kroppen. På den tiden var Skottland Europamästare i fältet så jag ordnade en postdoc-tjänst där. Nästa stopp blev Kalifornien som befann sig ännu längre fram innan jag återvände till Sverige och Uppsala. Här hemma hade några företag just börjat snegla mot den närliggande farmakometrin, och när Pfizer några år senare erbjöd sig att delfinansiera en professur i ämnet tvekade jag aldrig, berättar Mats Karlsson.
(Bild borttagen) Farmakometrin kan beskrivas som en tvärvetenskaplig arena där forskare med hjälp av en mångfald data bygger matematiska modeller i syfte att påskynda utvecklingen och optimera doseringen av läkemedel Resultatet – färre felsatsningar, effektivare behandlingar och mindre biverkningar – genererar lika stora värden för den enskilde patienten som för samhälle och läkemedelsindustri. Nyligen beräknade den Europeiska läkemedelsmyndigheten tillsammans med en rad företag farmakometrins ekonomiska betydelse. Beloppen visade sig närmast astronomiska, men vid millenniets början var branschen inte lika övertygad.
– Som alla nya idéer möttes även farmakometrin av initial skepsis. De första åren ägnade jag många och långa möten åt att övertyga finansiärer och potentiella samarbetspartners att här fanns att bygga på. Kompetensförsörjningen var en annan tuff nöt och utbildning blev tidigt en prioriterad uppgift. Idag är spelplanen en annan: I princip varje läkemedelsföretag har en egen avdelning för farmakometri. Myndigheter världen över använder våra verktyg för beslutsunderlag. Likväl finns outnyttjad potential säger Mats Karlsson.
Den farmakometriska miljön vid Uppsala universitet saknar alltjämt motsvarighet i den akademiska världen. Hittills har fler än sjuttio doktorander disputerat i korridoren som idag är arbetsplats för ett fyrtiotal apotekare, kemister, biologer, systemutvecklare och statistiker. Laboratoriet är såväl interdisciplinärt som internationellt – och det är en smältdegel som levererar. En sökning på Mats Karlsson i den medicinska databasen PubMed genererar 400 vetenskapliga publiceringar. En i sammanhanget smått fenomenal siffra. Frågan är vilket bidrag upphovsmannen själv värderar högst?
(Bild borttagen) Forskarteamet vid BMC
– Faktum är att de allra flesta av våra resultat, mjukvaror och modeller når ut och citeras friskt. Användarna finns inom både vård, industri, myndigheter och akademi, så ska jag lyfta något ur vår vetenskapliga produktion som jag känner extra varmt för så är det väl just omfattningen. Och så måste jag ju nämna det konsultföretag vi utvecklat ur vår miljö där ett sjuttiotal av våra tidigare kollegor idag arbetar med fokus på industrin!
Med farmakometrins expansion har Mats Karlssons nätverk förgrenat sig över världen. De europeiska branschmöten som för några år sedan samlade femtiotalet fria fåglar fyller idag de stora kongresshallarna. Forskarteamet bedriver vetenskapliga samarbeten över flera kontinenter och deras utbildningar är eftertraktade källor till kunskap – just den här dagen har en avdelning vid USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet haft förmånen att ta del av en online-föreläsning direkt från Uppsala. Däremot tycks Mats Karlsson ytterst sparsam med uttalanden i media. Efter viss möda lokaliserar Google en intervju i LäkemedelsVärlden daterad 2003. Därefter förblir det tyst fram till 2015 och en notis om 30 år av nit och redlighet i rikets tjänst.
(Bild borttagen) Mats Karlsson, professor i farmakometri
– Det stämmer säkert då jag tidigt tog ett aktivt beslut att inte kliva fram i populärvetenskapliga sammanhang eftersom andra i vår grupp utövar den aspekten av arbetet betydligt skickligare än jag. Men med det sagt fokuserar jag mer än gärna på kommunikation och utåtriktade aktiviteter. Jag älskar att undervisa och prioriterar att vara en närvarande handledare för mina doktorander. Ofta nöjer jag mig inte med veckovis avstämningar och ibland sätter jag efter dem med whiteboardtavlan för improviserade diskussioner.
Den senaste tiden har emellertid de spontana mötena med gruppmedlemmarna stått på sparlåga. Där inte pandemirestriktioner satt stopp har Mats Karlssons nya uppdrag som prefekt effektivt fyllt de sista luckorna i en redan stinn kalender. Med en nyligen genomförd omorganisation på topp så blir arbetsdagarna ofta kvällar innan datorn slocknar, men förhoppningen är att institutionen snart ska växa i sin nya kostym. Efter tjugo år är det fortfarande farmakometrin som kallar.
– Fältet rymmer så stora möjligheter. Just nu lägger vi stort fokus på sällsynta sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons där vården får in enorma mängder patientrapporterade data, men saknar verktyg att förvalta dem fullt ut. Vi ser hur hälsoekonomin närmar sig farmakometrin vilket öppnar flera spännande dörrar. Precisionsmedicinens framsteg ställer krav på nya metoder att hämta kunskap ur biologiska data. Jag är kort sagt lika inspirerad av det här ämnet idag som när jag först upptäckte det, och förhoppningsvis har vi många fler vetenskapliga bidrag framför oss.
Fakta Mats Karlsson
- Yrke Professor i farmakometri vid Uppsala universitet
- Bor Fålhagen i Uppsala
- På sängbordet En mycket intressant bok som förklarar varför världen utvecklats dit vi befinner oss idag.
- Diskuterar gärna Politik, religion och monarki. Som övertygad republikan är det sistnämnda ett ämne som kan få igång mig ordentligt.
- Jag minns när jag träffade Bengt Westerberg. Jag var på cirkus och råkade tappa mina nycklar under läktaren. När jag kröp runt på alla fyra och letade efter dem tittade han ner och frågade om jag var en del av föreställningen.
- Egenskap jag uppskattar Effektivitet, åtminstone är det något jag själv begåvats med. Ibland får min familj be mig att sänka tempot en aning och då försöker jag visa hänsyn.
- Om jag får en ledig dag Spelar jag gärna några rundor discgolf. Jag provade det för första gången på Gotland i somras och fastnade direkt.
Mer information
Möt fler forskaprofiler
- Per Artursson: Ska vi sikta mot toppen måste vi riva glastaket
- Sofia Kälvemark Sporrong: Sverige behöver fler farmacirebeller
- Sara Mangsbo utforskar nya vägar att bekämpa cancer
- Björn Wettermark skapar verktyg för bättre läkemedelsanvändning
Kontakt
(Bild borttagen) Mats Karlsson, professor i farmakometri
Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet
mats.karlsson@farmaci.uu.se
text: Magnus Alsne, foto: forskningsgruppen i farmakometri