Inger Österdahl

Inger Österdahl har nyligen publicerat en längre skrift i The Hague Academy of International Law’s serie Collected Courses. På franska: Recueil des cours de l’Académie de droit international de la Haye. Endast två forskare från Sverige har hittills publicerat i den folkrättsliga delen av serien, nämligen Hans Blix och Said Mahmoudi, sedan Haagakademin etablerades 1923 och serien började publiceras. Haagakademins Collected Courses omfattar även internationell privaträtt där ett fåtal svenska forskare också finns representerade med skrifter.

Jag träffar Inger för att höra mer om den unika publikationen, om internationellrättsliga strömningar, reglering av internet (som är temat för hennes publikation) – och kanske för att få några bra tips på hur man kan tänka som forskare för att få internationellt genomslag för sina alster.

-Jag har alltid gjort det jag tyckt har varit intressant. Folkrätten som ämne innebär att man interagerar internationellt i relationer till andra forskare och i publiceringar. Det är svårt att bara skriva på svenska. Men jag har inte haft någon särskild strategi i min forskning. Jag har haft tur att få anslag för de saker jag velat forska om.

Vi återkommer flera gånger till anslag och utrymmet att hinna forska som anställd på ett universitet. Inger beskriver de projekt hon fått pengar för att genomföra och att det varit en förutsättning för henne att hinna skriva. Det slår mig att projekten initialt har haft ganska generella teman, och att Inger har hittat inriktningar mot forskningsfrågor som fångat hennes intresse. Det verkar vara ett bra upplägg, tänker jag, att vara kreativ som forskare och våga satsa på de möjligheter som kommer genom att göra projekt till ”sin grej”.

-Det tar mycket tid och energi att konkurrera internationellt. Jag har själv inte publicerat i de allra mest prestigefulla internationellrättsliga tidskrifterna. Det krävs enorma arbetsinsatser och extrem ambitionsnivå.

Haagakademins serie slår dock högt, får man konstatera, som ett av de mer prestigefulla forumen för publikationer inom internationell rätt. Ingers publikation har titeln The Regulation of the Internet och föregicks av en kurs där hon höll fem föreläsningar på samma tema. Folkrättens tillämpning på internet, fria informationsflöden och statssuveränitet står i centrum för tematiken.

-Jag ser samma geopolitiska kamp och intressen nu som under 1970-80-talets debatt kring A New World Information and Communication Order, som jag analyserade i min avhandling. Det är öst mot väst, även om den uppdelningen luckras upp nu. Men ytterst sett handlar det om vilka normer som ska styra. Hur viktig är statssuveräniteten jämfört med andra värden?

Det händer mycket på området, cybersäkerhet och AI har seglat upp som områden där folkrätten och internationella konventioner diskuteras.

-Det finns massor att forska om inom folkrätten. Samtidigt går utvecklingen oerhört fort inom fältet för cyberfrågor. Tidigare diskuterades om internationell rätt kunde tillämpas på cyberspace, så att säga, nu handlar det om hur folkrätten ska tillämpas.

Tack Inger för pratstunden och grattis igen till publikationen!

Fågelsången, 27 mars 2025

Rebecca Söderström