Högre seminarium i offentlig rätt 7 februari: Regeringens befogenhet att styra förvaltningen - En analys utifrån konstitutionellrättslig teori

Inom sitt uppdrag att styra riket ingår en befogenhet för regeringen att styra den offentliga förvaltningen, vilket är en uppgift som på senare tid fått förnyad aktualitet. I och med coronavirusets utbrott i början av år 2020 har frågan diskuterats intensivt i samhället och när Statskontoret samma år publicerade en analys av pandemihanteringen visade det sig att förvirring rådde kring hur långt regeringens ansvar sträckte sig och vilken statlig aktör som hade befogenhet för vad. Vem är det egentligen som styr?

Då ambitionen bakom 1974 års Regeringsform var att reglera så lite som möjligt avseende regeringsarbetet har befogenheten att styra förvaltningen givits en sparsam och öppen reglering i grundlagen. I huvudsak har arbetet i stället reglerats inom Regeringskansliet genom olika former av normerande dokument, vilket har format ett otydligt system som skapat osäkerhet om vart gränserna för befogenheten går. Det har bland annat påverkat legitimiteten i vissa delar av styrningen och skapat otydliga ansvarsförhållanden. Samtidigt präglas rättsområdet av en intressekonflikt mellan värdet av demokratisk förankring och värdet av politisk effektivitet där teoretiska överväganden får en direkt påverkan på regeringsarbetet. Vilken metod förverkligar folkviljan på bäst sätt? Bör regeringsarbetet vara fritt eller bundet av reglering?

Syftet med detta avhandlingsprojekt är att rättsligt utreda och kritiskt analysera regeringens befogenhet att styra förvaltningen. Genom att behandla frågan i en teoretisk kontext som inkluderar även de djupare nivåerna av rättsordningen ska befogenheten definieras, analyseras och utvärderas mot bakgrund av konstitutionella värden och principer såsom legalitet, demokrati och folksuveränitet. Avsikten är att ge en djupare förståelse för regeringens befogenhet att styra förvaltningen samt att belysa de rättsliga utmaningar som kan uppstå i dagens system och diskutera hur dessa kan bemötas.

Under seminariet kommer projektets centrala frågeställningar att presenteras. Vidare kommer fokus läggas på de utmaningar som inledningsvis har identifierats, vilka framför allt handlar om hur arbetet bör avgränsas och om vilka metodval som är lämpliga. Synpunkter kring detta är därför särskilt välkommet! Som underlag till seminariet skickas en utvecklad projektbeskrivning till anmälda deltagare.