Överstatliga och nationella konstitutioner och utformandet av mänskliga rättigheter

Tom Mulisa
Foto: Privat

Avhandlingens primära undersökningsområde är East African Community (EAC). EAC analyseras i ljuset av erfarenheter från uppbyggnaden av EU. Därför antar avhandlingen ett konstitutionellt komparativt tillvägagångssätt. Är det möjligt att jämföra EU och EAC? Två distinkta samhällen med olika historia att skapa? Avhandlingen svarar jakande på de frågorna. Det som jämförs är processer, mekanismer och aktörer som bidrar till den övernationella konstitutionella ordningen för båda samfunden och dess interaktion med nationella rättsordningar.

- Har EAC-fördraget drag av en övernationell konstitutionell ordning? frågar sig Tom Mulisa och fortsätter:

- Detta är en av de centrala frågeställningarna som jag undersöker i min avhandling. Jag analyserar processerna, aktörerna och mekanismerna vid EAC med hjälp av konstitutionella teorier som kan förklara och bidra till att besvara frågan huruvida EAC har blivit ett överstatligt konstitutionellt organ.
    
Om EAC utgör en övernationell konstitutionell ordning, kan detta vara en alternativ ordning för att skydda enskildas mänskliga rättigheter i EAC:s medlemsländer, särskilt de länder där det rättsliga skyddet av mänskliga rättigheter saknas eller är svagt? Avhandlingen använder den senaste rättspraxis från den östafrikanska domstolen där mål om mänskliga rättigheter har avgjorts genom domstolens tolkning av rättsstatsprincipen och god förvaltning till förmån för de klagande. Domstolen har inte jurisdiktion att behandla människorättsfall, men har proaktivt genom vad vissa har kallat rättslig aktivism tagit upp människorättsfall. Domstolen ansåg att den hade en skyldighet att "tillhandahålla en kontroll av utövandet av ansvaret ... för att skydda rättsstatsprincipen.", och för att besvara frågan om behörighet säger domstolen: "Även om domstolen inte kommer att överta behörighet att döma i tvister om mänskliga rättigheter, kommer den inte att avstå från att utöva sin tolkningsjurisdiktion enligt artikel 27(1) bara för att hänvisningen inkluderar ett påstående om kränkning av mänskliga rättigheter...." Även om detta har kritiserats har ett prejudikat skapats.

Tom Mulisas avhandling lyfter fram att även om EAC skiljer sig från EU, är det viktigt att notera mångfalden av konstitutionella källor inom EU:s konstitutionella ordning. EU:s konstitutionella rätt är en produkt av medlemsstaternas konstitutionella rätt och EU-domstolens praxis. Ett välkänt exempel är skyddet av de grundläggande rättigheterna som allmänna rättsprinciper, som EU-domstolen erkände utifrån medlemsländernas gemensamma konstitutionella traditioner. En av avhandlingens slutsatser är att vi nu ser en liknande utveckling inom EAC, även om det finns betydande skillnader vad gäller aktörer, processer och mekanismer.

Tom Mulisa försvarar sin avhandling "Supranational and National Constitutions in Shaping Human Rights Jurisprudence: A Comparison of the East African Community and the European Union" i Brusewitzsalen, Östra Ågatan 19, Uppsala, den 1 september 2023 kl. 10.15. Opponent är docent Markus Böckenförde från Central European University.

Disputationen kan även följas digitalt.
Zoomlänk: https://uu-se.zoom.us/j/67992300265