Anonyma vittnen - Juridiska fakulteten avstyrker förslag från regeringens utredare

21-9

Bildtext

Juridiska fakulteten har som remissinstans ombetts uttala sig om förslaget att införa ett system med anonyma vittnen (SOU 2023:67). Universitetslektor Elisabeth Lehrberg vid Juridiska fakulteten i Uppsala har författat fakultetens svar, som undertecknats av fakultetens dekan Anna Singer.

Ratio 3-2 platshållare

Bildtext


Förslaget, som syftar till att minska det ökade gängvåldet och att bryta tystnadskulturen, avstyrks av fakulteten. Fakulteten konstaterar att den föreslagna lagen om anonyma vittnen leder till inskränkningar i den tilltalades rätt till försvar och rätt till en rättvis rättegång samtidigt som mycket talar för att de avsedda målen med förslaget inte kommer att uppnås.

För det fall förslaget ändå genomförs har fakulteten synpunkter på vissa av de konkreta förslag som läggs fram.

Utredningen föreslår att den rätt som dömer i målet inte ska känna till vem vittnet är. Visserligen ska uppgifter om ett vittnes relation till parterna och saken lämnas till den domare som tar beslut i frågan om vittnet ska få höras anonymt. Dessa uppgifter får dock inte föras vidare till den rätt som dömer i målet och den kan därför inte ta hänsyn till uppgifterna i sin bevisvärdering och vet överhuvudtaget inte vilken relation vittnet har till parterna eller saken i målet. Förslaget försvårar för rätten att göra en korrekt bevisvärdering och bevisvärdet av det anonyma vittnesmålet blir begränsat. En sådan följd synes ligga mindre väl i linje med strävandena att få bukt med den ökade gängbrottsligheten.

Att dömande rätt inte känner till ett vittnes identitet försvårar också den prövning som denna rätt enligt förslaget till 36:6a RB ska göra av om det är lämpligt att det anonyma vittnet hörs vid huvudförhandlingen.

Mot bakgrund av det nu anförda anser fakulteten att det för svensk rätt främmande förslaget att dömande rätt inte ska ha kännedom om ett anonymt vittnes identitet inte bör införas.

I anslutning till förslaget till 1 § lag om anonyma vittnen anför utredningen att det vid bedömningen av om det är lämpligt att ett vittne hörs anonymt också bör bedömas om åtgärden är nödvändig. Att åtgärden ska vara nödvändig innebär enligt utredningen att den som regel endast får vidtas som en sista åtgärd när andra skyddsåtgärder bedöms som otillräckliga.

Fakulteten föreslår här en skärpning av den föreslagna lagtexten så att det, på motsvarande sätt som i norsk rätt, uttryckligen föreskrivs att det ska vara strängt nödvändigt att höra vittnet anonymt. En sådan skrivning skulle kunna bidra till att minska eventuella förväntningar hos vittnen om att få vittna anonymt.

Svaret har nu tillsammans med svaren från övriga remissinstanser skickats in till Justitiedepartementet, så nu återstår att se hur regeringen agerar i frågan.

Lasse Blom

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin