Professor emeritus Mikael Möller hyllades med festskrift

Redaktörerna Jonatan Schytzer, Peter Strömgren och Margareta Brattström överlämnar festskriften till skriftens föremål Mikael Möller. Foto: Johan Falkman
Med pompa och ståt har juridiska fakultetens professor emeritus Mikael Möllers förärats med en festskrift. Skriften innefattar 40 bidrag från såväl rättsvetenskapare som praktiker och illustrerar därigenom det som Mikael varit fantastisk på, nämligen att föra samman teori och praktik.

Festskrift till Mikael Möller
Överlämnandet skedde under högtidliga former på Uppsala slott, närmare bestämt under middagen på Insolvensrättsligt forum inför över 300 insolvensrättare. Middagen inleddes med ett hyllningstal som var baserat på förordet (se nedan). Glädjande nog var Mikael helt ovetandes om att en festskrift hade arbetats fram; när han tagit emot festskriften vara han nära nog mållös. Överlämningen avslutades med sång av Västgöta nations manskör Korgossarna. Mikael var mycket nöjd med alltsammans. Dagen efter skrockade han: ”Hur många har fått en festskrift överlämnade på Uppsala slott.”
Förord
Mikael överraskade oss genom att formellt pensionera sig vid 61 års ålder, då fanns inte tid att sätta samman en festskrift, men nu när han uppnått ordinarie pensionsålder har vi glädjen att överlämna denna festskrift vid Insolvensrättsligt forum 2024. Många är det som velat hylla Mikaels gärning. Bidragen i festskriften kommer från såväl teoretiker som praktiker, vilket speglar en av de saker som han har varit förträfflig på: Att bringa samman teori och praktik. Vi vill här ta tillfället i akt och hylla detta samt ytterligare några kännetecken för hans gärning, nämligen hans ständiga strävan mot förbättring av den materiella rätten, hans passion för att lösa juridiska problem och hans generositet.
Redan i avhandlingen ”Konkurs och kontrakt” (1988) märks Mikaels ständiga strävan mot förbättring av den materiella rätten. I den strukturerade han de många kluriga frågorna om gäldenärens avtal och gav dem den första gedigna och omfattande genomlysningen i svensk rätt. Mikael lät ändamålen få en stor betydelse och strävade på så vis efter att fylla kunskapsluckorna med de bästa lösningarna. Denna funktionalism har på många sätt präglat hans gärning sedan dess, bland annat i hans vetenskapliga produktion som finns sammanställd i slutet av denna festskrift. Mikaels strävan mot att utveckla regelverken kommer också till uttryck i hans arbete i de många utredningar som han suttit med i genom åren. Det startade tidigt i och med hans arbete som sekreterare i leasingutredningen som gav SOU 1991:81 och SOU 1994:120. På resultaten byggde han sedan sin andra bok, ”Civilrätten vid finansiell leasing” (1996), i vilken slutbetänkandet bearbetades och fördes samman till en sammanhållen och fördjupad framställning. Arbetet i utredningar har fortsatt och sträcker sig numera över fyra decennier. Han har deltagit som expert i de utredningar som renderat i SOU 1999:82, SOU 2000:66, SOU 2001:80, SOU 2008:82, SOU 2010:2, SOU 2013:6, SOU 2014:52 och SOU 2021:12. I tillägg till detta har Mikael författat otaliga remissvar för den Juridiska fakultetsnämndens räkning och därtill pm till myndigheter som sedan använts i andra utredningar.
När lagstiftaren inte hörsammat Mikael har han funnit andra vägar till inflytande. Han var med och bildade det Nordisk-baltiska insolvensnätverket, vilket arbetade fram rekommendationer för en harmoniserad insolvensrätt i regionen. Han har även suttit med i EU-kommissionens expertgrupp för insolvensrätt. Kommissionen använde gruppen som bollplank i framtagandet av rekonstruktionsdirektivet. När direktivet väl låg på plats var han med och influerade hur det skulle implementeras. Han anordnade tillsammans med de andra i styrelsen för Insolvensrättsligt forum en hearing på vilken många av de främsta experterna på området deltog. Hearingen resulterade sedan i skriften ”Det svenska genomförandet av EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv” (2021). I betänkandet om hur lagen om företagsrekonstruktion skulle implementeras refererades det flitigt till såväl denna skrift som till det Nordisk-baltiska nätverkets rekommendationer.
Det är få som känner så passionerat inför att knäcka på civilrättsliga problem och som dessutom har förmåga att leverera så raka och tydliga svar som Mikael. Vi är många kollegor som fått ett samtal från honom, i vilket han frågar om man har tid att bolla en sak för att sedan ett gäng timmar senare avsluta samma diskussion. Flera av oss har lagt oss till med vanan att ha penna och papper nära till hands för att kunna rita upp de komplicerade avtalsförhållanden och de många olika A-B-C-konflikter Mikael med enkelhet hållit i huvudet. Mikael har också nyttjat sitt stora engagemang till att brygga teori och praktik genom de rättsutlåtanden han skrivit. Genom att trycka desamma i böckerna ”Insolvensrättsliga utlåtanden” (2016) och ”Insolvensrättsliga utlåtanden II” (2021) har utlåtandena därtill fått en allmän spridning.
Den pedagogiska modellen vid Juridiska fakulteten – problembaserad inlärning – har passat Mikael som handen i handsken. Grunden för modellen är just de juridiska problemen. Många av hans gamla studenter från kursen ”Sak- och insolvensrätt” och som skrivit uppsats för Mikael håller numera på med just obeståndsrätt på advokatbyråer – ett så gott kvitto som något på att hans engagemang för att lösa just de sak- och insolvensrättsliga problemen smittat av sig på många av hans studenter.
Mikaels passion för de juridiska problemen har också tagit sig uttryck i att han arrangerat och deltagit i många samtal efter det att han blev lärostolsprofessor i Uppsala 1999. Han var föreståndare för Institutet för fastighetsrättslig forskning under åren 1998–2004, där han var med och startade Fastighetsrättens dag och seminarieverksamheten vid institutet, vilka fortsatt är återkommande arrangemang. Mikael efterträdde också Torgny Håstad som fakultetens representant i styrelsen för Insolvensrättsligt forum och har sedan 2003 varit med och anordnat forumet – detta forum som är så viktigt för just utbytet mellan teori och praktik. Han har också varit en flitig debattör på forumet genom åren. På det senaste forumet satt han i dubbla paneler och var under resterande delar av forumet en flitig deltagare i diskussionerna. Redan på det allra första forumet 1990 diskuterade han frågor om konkursboets inträde i gäldenärens avtal med bland andra Jan Hellner. Under många år var han även ansvarig för de högre seminarierna i civilrätt vid Juridiska fakulteten. Flera forskare har uttryckt sin tacksamhet för att seminarierna bidragit starkt till att skapa en god forskningsmiljö.
Mikael har alltid varit generös med sin tid. Hans gamla doktorander har ofta talat varmt om handledarsamtalen (många gånger på uppemot 5–6 h) under vilka Mikael visat att juridiken allt som oftast sitter i detaljerna, att det alltid finns en uppsjö av (ändamåls)argument och nya typfall att begrunda. Han har också oförtrutet tagit sig tid att läsa texter på vilka otaliga rödpennor har förbrukats. Mikael har för övrigt fört sex doktorander i mål. Samtalen har emellertid inte bara handlat om juridik, Micke har många fler passioner än så, utan de har också handlat om fotboll, tyngdlyftning och hårdrock samt barn och på senare år inte minst barnbarn. Därtill har Mikael varit mycket gentil med de Huseliusmedel som varit kopplade till hans professur – oavsett om det gällt inköp av böcker, resor eller möjliggörandet av färdigställande av doktorsavhandlingar. Många är vi som känner en stor tacksamhet för Mikaels generositet.
Avslutningsvis vill vi adressera dig direkt, Micke, och säga att vi verkligen uppskattar din ständiga strävan mot förbättring av den materiella rätten, din passion för att lösa juridiska problem, din generositet samt din förmåga att bringa samman teori och praktik. Vi sätter också stort värde på att du fortsatt din gärning även efter din formella pension, genom att bland annat sitta med i utredningar, delta i högre seminarier och föra inte mindre än tre ytterligare doktorander i mål. Det är väl egentligen inte särskilt överraskande; du har ju alltid föredragit substans över form. Vi hoppas att du fortsätter att sätta substans över form i många år till.
Jonatan Schytzer, Peter Strömgren & Margareta Brattström (redaktörer)