Vem bestämmer vad du får säga på Facebook? Ny avhandling om yttrandefrihet på sociala medier

Yttrandefriheten är en av de mest centrala rättigheter som skyddas i grundlagar världen över. Grundlagsskyddet för yttrandefrihet gäller traditionellt främst gentemot staten, och begränsar det allmännas möjligheter att begränsa individers yttranden. I dagens samhälle har dock privatägda sociala medieplattformar betydande makt över vilka yttranden individer kan sprida och ta del av. Genom sin innehållsmoderering sätter populära plattformar, så som Facebook och X, gränser för vad som kan och inte kan sägas i det offentliga samtalet.

-Mitt syfte med projektet har varit att utreda vilka mekanismer den konstitutionella yttrandefrihetsrätten erbjuder för att hantera den här nya situationen där privatägda globala företag, och inte bara statsmakten, har makt att bestämma över yttrandefrihetens gränser i samhället. Jag har studerat hur man rent faktiskt har anpassat det existerande grundlagsskyddet för yttrandefrihet till sociala medier. Avhandlingen diskuterar också hur man kan säkerställa ett fullständigt skydd för yttrandefriheten även i framtiden, säger Anni Carlsson.

För att kunna få ett brett grepp om frågeställningen har Anni jämfört hur det konstitutionella skyddet för yttrandefrihet har anpassats till sociala medier i ett antal olika rättssystem. Inom ramen för projektet har hon studerat amerikansk, tysk och svensk rätt samt hur frågan har hanterats inom ramen för Europakonventionen och EU-rätten.

Genom den komparativa analysen har fascinerande likheter och skillnader belysts i de olika rättssystemens förhållningssätt till yttrandefrihet på sociala medier.

-Som exempel på intressanta skillnader kan nämnas att i USA har den viktigaste frågan varit huruvida sociala medieplattformarna själva kan åberopa sin rätt till yttrandefrihet. Använder till exempel Facebook sin yttrandefrihet när de väljer att ta bort ett inlägg? I Europa har mer fokus varit på att väga plattformars och användares motstående intressen mot varandra. I Tyskland har domstolar exempelvis slagit fast att grundlagens bestämmelser om yttrandefrihet även har betydelse i förhållanden mellan sociala medieplattformar och deras användare. Sverige sticker ut med sin detaljerade reglering av yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det har visat sig vara utmanande att infoga sociala medier inom ramen för de svenska yttrandefrihetsgrundlagarna.

Så hur bör framtidens grundlagsskydd för yttrandefrihet hantera den omfattande makt som sociala medieplattformar har över det fria ordets gränser?

-Jag menar att de viktigaste konstitutionella verktygen är yttrandefrihetens horisontella verkan och positiva förpliktelser. Även ”vanlig” lagstiftning kan spela en viktig roll, och där är det särskilt intressant att följa hur EU:s nya plattformsreglering, Digital Services Act, påverkar olika yttrandefrihetsintressen på sociala medier, säger Anni.

-Oavsett vilken rättslig ingång man väljer, argumenterar jag i avhandlingen att det är nödvändigt att väga olika yttrandefrihetsintressen mot varandra. Den som yttrar sig på en plattform, andra användare, plattformen själv och samhället har olika yttrandefrihetsintressen som aktualiseras vid reglering av sociala mediers innehållsmoderering. I avhandlingen presenterar jag riktlinjer för avvägning av de här olika yttrandefrihetsintressena mot varandra. Till exempel argumenterar jag för att demokrati bör användas som vägledande värde vid intresseavvägningen. På ett mer övergripande plan menar jag att sociala medieplattformar måste regleras genom demokratisk lagstiftningsprocess, och att vi inte kan förlita oss på deras självreglering för att säkerställa ett fullständigt skydd för yttrandefrihet även i framtiden.