Juridicum välkomnar fem nya doktorander

Kalo Orfali, Larissa Dietz, Sonja Karlsson, Johan Rosell och Ludvig Konnebäck

Från vänster: Kalo Orfali, Larissa Dietz, Sonja Karlsson, Johan Rosell och Ludvig Konnebäck. Foto: Lasse Blom

Vi har glädjen att hälsa fem nya doktorander välkomna efter att ha antagits till vår eftertraktade forskarutbildning i den senaste årliga, allmänna doktorandantagningsomgången samt i en gemensam utlysning med Försvarshögskolan i Stockholm.

Här nedan följer en kortare presentation av doktoranderna och deras projekt.

Larissa Dietz, miljörätt
Huvudhandledare: David Langlet

Preliminär titel på avhandlingen: Främjande av havsbaserad vindkraft i Europa: En jämförande analys av de rättsliga ramarna i Europas pionjärstater

Forskningsprojektet innehåller en jämförande analys av rättslig reglering och finansieringsåtgärder i Europas pionjärstater inom sektorn förnybar energi och (havsbaserad) vindkraft: Sverige, Tyskland och Storbritannien. Sverige har den högsta andelen förnybar energi i Europa, Tyskland har den högsta kumulativa vindkraftskapaciteten och Storbritannien är Europas pionjär inom havsbaserad vindkraft. Genom att jämföra dessa staters rättsliga ramverk avser forskningsprojektet att identifiera bästa praxis för att främja den gröna energiomställningen, med målet att tillhandahålla rättslig vägledning för hur man kan förbättra utvecklingen av havsbaserad vindkraft i Europa med med rättsliga medel.

Sonja Karlsson, offentlig rätt
Huvudhandledare: Olof Wilske
Biträdande handledare: Marika Ericsson (FHS)

Preliminär titel på avhandlingen: Socialförsäkringens författningsberedskap

Projektet handlar om att utreda hur rätten till socialförsäkringsförmåner och hur socialförsäkringssystemet ändras under en allvarlig kris, krig eller krigsfara samt hur Sveriges författningsberedskap ser ut på området, det vill säga till vilken grad bestämmelserna som kan komma att behövas i de situationerna har tagits fram i förväg. Fokus ligger på de förmåner som regleras i socialförsäkringsbalken, inklusive den allmänna pensionen, såväl som försvarsförmånerna, som betalas ut till hemvärnssoldater och totalförsvarspliktiga.

Ludvig Konnebäck, straffrätt
Huvudhandledare: Magnus Ulväng

Preliminär titel på avhandlingen: Straffrättsliga skyddsintressen

I projektet analyseras relationen mellan vad som kriminaliseras (gärningar, beteenden etc.) och det intresse som kriminaliseringen i fråga tänks skydda (skyddsintresset). Särskilt fokus riktas mot uppfattningen om att gärningar kan befinna sig på olika ”avstånd” från det som ska skyddas; en gärning kan dels innefatta ett direkt angrepp på ett visst intresse, dels utgöra en mer indirekt, medelbar, kränkningar av det. Generellt anses att den gärning som ligger längre bort från dess utpekade intresse inte är lika straffvärt som den som befinner sig närmre. Det primära ärendet i projektet är att analysera vad som överhuvudtaget konstruerar detta avstånd (samt hur) och att vidare studera möjliga modeller för att, i brist på bättre ord, ”mäta” det.


Kalo Orfali, folkrätt
Huvudhandledare: Inger Österdahl
Biträdande handledare: Jann Kleffner (FHS)

Preliminär titel på avhandlingen: Artificiellt slagfält: De juridiska konsekvenserna av AI-förstärkta cyberoperationer av statliga och icke-statliga aktörer

Avhandlingen utforskar de komplexa juridiska utmaningar som artificiell intelligens (AI) medför i cyberoperationer som utförs av statliga och icke-statliga aktörer. Den undersöker hur AI påverkar tillskrivning, motiv och ansvar i cyberrymden, och analyserar lämpligheten av nuvarande internationella rättsliga ramverk för att hantera dessa framväxande hot. Forskningen syftar till att ge insikter i potentiella regleringsmetoder och rättsliga reformer som är nödvändiga för att effektivt styra AI-förstärkta cyberoperationer i ett föränderligt digitalt landskap.

Johan Rosell, allmän rättslära
Huvudhandledare: Minna Gräns

Preliminär titel på avhandlingen: Rättigheter och rättssubjektivitet i post-biologisk tid

En ”post-biologisk” tid, av såväl genetisk och teknisk modifiering av människor som artificiell intelligens som uppvisar människoliknande egenskaper, kan komma att utmana våra föreställningar om vad det innebär att vara människa och vad som bör ge upphov till bl.a. rättigheter. Hur ska rättigheter och rättssubjektivitet förstås i en sådan tid? Mot bakgrund av de insikter som modern naturvetenskap har möjliggjort kommer även medvetandets (eng. conciousness/sentience) normativa och konceptuella roll i rättighetsteori närmare att granskas och utvärderas utifrån såväl juridiska som filosofiska perspektiv.

 

Är du intresserad av vår forskarutbildning?

Intresset för Juridiska institutionens forskarutbildning är mycket stort. Vid de allmänna utlysningarna varje år inkommer ett flertal ansökningar från kvalificerade sökande, varav 128 ansökningar under den senaste ansökningsomgången.

Håll utkik på vår hemsida efter kommande allmänna utlysning i november/december!

Mer om Juridiska institutionens forskarutbildning

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin