Juridiska institutionens nya docenter
De tre i år antagna docenterna Henrik Bellander, Caroline Johansson och Jonatan Schytzer höll nyligen docentföreläsningar för kollegorna på Juridiska institutionen. Läs här nedanför om deras pågående forskning.
Henrik Bellander, docent i processrätt. Foto: Magnus Andersson
Henrik Bellanders forskning har i såväl hans avhandling från 2017 som i senare publikationer två huvudinriktningar, dels en mer allmän behandling av processrättslig metod och utveckling, dels en mer dogmatisk behandling av konkreta processrättsliga problem. Utöver fördjupad forskning och problematisering av rättegångskostnadsfrågor har stor del av hans publicerade forskning efter disputationen rört rättskraftsfrågor i civilprocessen, vilket också varit föremål för ett postdoktor-projekt finansierat av Ragnar Söderbergs stiftelse. Hans publikationer omfattar även straffprocessrätt, bland annat som medförfattare till bokserien Rättegång.
Bland Henrik Bellanders uppdrag utanför universitetet kan nämnas att han är Sveriges ledamot i styrelsen för den Nordiska föreningen för processrätt och av regeringen förordnad ledamot i Notarienämnden.
Caroline Johansson forskar främst om kollektiv arbetsrätt och frågor om vem som reglerar vad och vilket handlingsutrymme olika aktörer har i relation till varandra. Även om utgångspunkten oftast är kollektiv arbetsrätt så handlar det om hur kollektivavtal förhåller sig till exempelvis olika socialförsäkringsförmåner eller hur nationell rätt och svenska kollektivavtal förhåller sig till reglering på EU-nivå, något som också behandlades i hennes doktorsavhandling från 2018.
Just nu medverkar Caroline i tre olika forskningsprojekt. Projektet ”Den svenska modellen i en ny era” där Petra Herzfeld Olsson, Stockholms universitet, är projektledare, handlar om trepartssamarbeten. Det är dels rättsvetenskapligt, dels arbetsmarknadsvetenskapligt, och förutom rättsvetenskapliga metoder genomförs intervjuer med personer som haft en central roll i en eller flera av processerna som lett fram till lagstiftning. Caroline deltar även i ett nederländskt, komparativt projekt om tjänstepensioner där den nederländska regleringen av tjänstepension ska jämföras med svensk, brittisk och nya zeeländsk. Aspekter av intresse är hur man regleringsmässigt kan öka täckningsgraden av tjänstepensioner, bland annat för personer med osäkra anställningar. Det tredje projektet är i slutfasen och handlar om större strukturomvandlingar i samhället och hur sådana hanteras.
Jonatan Schytzers forskning kretsar kring insolvensrättens grundläggande frågor, särskilt fordrans uppkomsttidpunkt, men har efter disputationen år 2020 breddats till nya rättsområden såsom arbetsrätt, skatterätt och miljörätt. I projektet Miljön i konkurs, finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse, undersöker han hur principen om att förorenaren ska betala kan upprätthållas även när verksamhetsutövare går i konkurs. Projektet har lett till en monografi publicerad på Norstedts och internationell publicering samt samarbete med Världsbanken och INSOL International.
Jonatan Schytzer är även styrelseledamot i Younger Academics Network of Insolvency Law of INSOL Europe samt ordförande för Emerging Scholars Group, Insolvency Law Academy. Hans arbete präglas av en vilja att identifiera praktiska problem och utveckla rättsliga lösningar i dialog med både teori och praktik.
Fakta
Docent är en akademisk titel som markerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktorsexamen. I Sverige motsvaras titeln av ungefär fyra års heltidsforskning efter avlagd doktorsexamen samt att forskaren genom olika publikationer och dylikt har visat att den avsevärt har breddat och fördjupat sin forskning i jämförelse med doktorsavhandlingen.
Docent är inte ett yrke utan vid statliga lärosäten blir man antagen som "oavlönad docent". Anställningsformen är vanligen universitetslektor.