Invändningar om oförenlighet med grunderna för rättsordningen och bristande skiljedomsmässighet
Den 1 mars 2024 försvarar Victoria Bùi sin avhandling i processrätt om oförenlighet med grunderna för rättsordningen och bristande skiljedomsmässighet enligt konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar (1958 års New York-konvention).

Bildtext
New York-konventionen från 1958 förespråkar en verkställighetsfrämjande inställning och uppmanar sina medlemsstater att tolka och tillämpa de begränsade skälen för att vägra erkännande och verkställighet av skiljedomar restriktivt. Med tiden har detta synsätt utvecklats till en konsensus, men det saknas empiriskt stöd för denna allmänt spridda uppfattning. Victoria söker evidensbaserade insikter om denna konsensus. Hon vill komma bort från de rent anekdotiska diskussionerna:
- Jag har studerat de olika uppfattningarna om oförenlighet med grunderna för rättsordningen (public policy) nationellt, internationella och transnationellt, och har urskilt nyanserna i begreppet skiljedomsmässighet (arbitrability), där jag har identifierat ett distinkt synsätt i USA. Jag har också undersökt förhållandet mellan oförenlighet med grunderna för rättsordningen och bristande skiljedomsmässighet. Skiljedomsmässighet är i grunden en fråga om huruvida något kan tillåtas att lösas genom skiljedom eller om domstolarna är exklusivt behöriga, förklarar Victoria.
Victorias forskning består av tre steg: först en undersökning av de allmänna begreppen oförenlighet med grunderna för rättsordningen och skiljedomsmässighet. Därefter analyseras specifika bestämmelser i 1958 års New York-konvention som rör dessa begrepp, tillsammans med inverkan av UNCITRAL:s modellagstiftning på medlemsstaternas skiljeförfarandelagstiftning. Forskningen belyser den mycket stora mångfalden av tolkningar och tillämpningar i olika medlemsstater beroende på deras varierande rättsliga, kulturella och ekonomiska förhållanden.
Det tredje steget, den empiriska undersökningen av den verkställighetsfrämjande inställningen, görs genom en kvantitativ studie av nationella domstolsavgöranden. I studien analyseras hur framgångsrikt det är att göra invändningar om bristande skiljedomsmässighet och oförenlighet med grunderna för rättsordningen. Tonvikten läggs på lämpliga metoder för undersökningen. Öppenhet för kontroll av resultaten betonas. Resultaten presenteras i procent och grafer för att underlätta visualisering.
- Tvärtemot den slutsats man skulle kunna förvänta sig av en studie begränsad till den mångfald av tolkningar och tillämpningar som nämnts ovan, tyder resultaten på att det i själva verket finns en stark benägenhet bland medlemsstaterna att verkställa skiljedomar. Invändningarna ifråga åberopas med framgång i endast 11 % av fallen", säger Victoria och avslutar:
- Denna studie visar på ett oväntat starkt inflytande av 1958 års New York-konvention och modellagen när det gäller att uppnå konsensus, trots den mångfald som lyfts fram. Jag hoppas att studien bidrar till förståelsen av oförenlighet med grunderna för rättsordningen och skiljedomsmässighet som såväl begrepp som invändningar, vilka understryker deras tillämpning i olika rättsliga sammanhang och ger empiriskt stöd för den verkställighetsvänliga anda som råder!
Maria Cicilaki
Victoria Bùi försvarar sin avhandling i processrätt den 1 mars 2024
Victoria, som har brunnit för att försvara rättsordningen sedan hon praktiserade vid advokatsamfundet i London, försvarar sin avhandling Public Policy Exception and Arbitrability Defence under the New York Convention 1958: A study of public policy and arbitrability, including empirical evidence of national court decisions i Universitethuset (Biskopsgatan 3, Uppsala), sal IX, den 1 mars 2024, kl. 10.15. Opponent är professor Alan Uzelac, University of Zagreb.
Mer om Victoria Bùi
Mer om disputationen
Mer om Victorias avhandling