Möt de medverkande 2022

Petter Dahl

Regelverksansvarig på BankID (Finansiell ID-Teknik BID AB)

Utgångspunkten för Dahls föredrag är BankID:s tjugoåriga erfarenhet som Sveriges största e-legitimation. Dahl ger oss en inblick i det aktuella läget gällande bedrägerier, brottsvinster och vilka tillvägagångssätt som specifikt är aktuella vid obehörig användning av e-legitimation och obehöriga transaktioner. Han kommer också att visa hur BankID och utgivande banker av BankID idag träffas av lagar, förordningar, direktiv, tillitsramverk, tillsyn och vilka olika avtalsförhållanden som finns mellan berörda parter. Vi får även höra om några av de olika tekniska förstärkningsåtgärder som BankID och utgivande banker arbetar med för att motverka olika former av bedrägerier som bygger på obehörig användning av BankID.

Petters presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 7 MB..

Marte E. Kjørven

Professor i civilrätt, Universitetet i Oslo

Om temat för sitt anförande hälsar Kjørven: »Moderne bankran skjer typisk via det svakeste leddet i sikkerhetskjeden; den enkelte kunde. Ved hjelp av stadig mer sofistikerte metoder får svindlerne tak i nødvendig sikkerhetsinformasjon for å tømme ofrenes konto. Både selskaper og enkeltpersoner rammes. Reglene om tapsfordeling etter svindel knyttet til betalingstjenester, er i utgangspunktet felleseuropeiske i blant annet reviderte betalingstjenestedirektivet (PSD 2). Men hvor likt er det i praksis? Og hvor går grensen mellom kundenes og bankenes ansvar for tap etter svindel? Kjørven tar for seg de felleseuropeiske reglene om uautoriserte betalingstransaksjoner og hvordan disse er blitt praktisert i Norge, Sverige og Danmark. Blant annet har både Högsta domstolen og norsk Høyesterett i 2022 tatt stilling til om det er kunden eller banken som må bære tapet når kunden er lurt til å oppgi BankID-informasjon på telefon til svindlere.«

Martes presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 3 MB..

Ellen Bennin Brataas

Forskningsamanuens, stud.jur, Universitetet i Oslo

Om temat för sitt anförande hälsar Brataas: »Overgangen fra et kontantbasert samfunn til en digital hverdag har gitt den enkelte kunde rollen som saksbehandler for egen kontakt med banken. Det innebærer at risikoen for å bli utsatt for identitetstyveri har flyttet seg fra bankens filialer til kundens håndtering av sikkerhetsinformasjonen på internett. I tillegg til å regulere tapsfordeling etter svindel, pålegger PSD 2 banken ulike transaksjonsovervåkningsmekanismer som skal fange opp uautoriserte betalingstransaksjoner. Men hvilke krav stilles egentlig til bankens transaksjonsovervåkning, og hvilken betydning har det for den enkelte kunde om banken ikke overholder disse pliktene? Brataas skal ta for seg de felleseuropeiske reglene om uautoriserte betalingstransaksjoner, og hvordan kravene til bankens transaksjonsovervåkningsmekanismer praktiseres etter norsk og svensk rett.«

Ellens presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 3 MB..

Claes Martinson

Professor, Göteborgs universitet

Om temat för sitt anförande hälsar Martinson: »BankID har i dag fått så stort genomslag att det i många fall inte går att köpa ens en bussbiljett utan att använda sitt BankID och detsamma gäller vid små transaktioner som genomförs med hjälp av Swish. Men hur bra är det egentligen ur säkerhetssynpunkt att man som resenär förväntas stå på busshållplatser eller på bussar/spårvagnar och slå in sin kod i BankID:et inför ögonen på andra, och vad värre är, inför övervakningskameror och mobilkameror? Kan förväntningen om användning av BankID för småsaker i det offentliga rummet bidra till att konsumenter underskattar de risker som finns om ens BankID skulle komma på avvägar? Och är det verkligen nödvändigt att använda högsta grad av säkerhet även för små belopp?«

Claes' presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 660 kB..

Marcus Isgren

Chef för Allmänna Reklamationsnämnden (ARN)

ARN är en statlig myndighet som prövar konsumenttvister efter anmälan från en konsument. En av de ärendetyper som ARN hanterar är bankärenden. Många av anmälningarna i denna kategori rör olika aspekter av obehörig användning av kontokort och e-legitimationer och ARN har därför under de senaste åren avgjort en rad tvister rörande ansvarsfördelningen vid obehöriga transaktioner. Under hösten 2022 har nämnden avgjort ett antal sådana ärenden i utökad sammansättning, vilket görs när tvisten är av särskild betydelse för myndighetens rättstillämpning eller annars är av särskild vikt.

Marcus' presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 404 kB..

Lars Heuman

Professor emeritus i processrätt, Stockholms universitet

Temat för Heumans under konferensen är aktuella bevisfrågor mot bakgrund av HD:s och reklamationsnämndens praxis rörande obehöriga transaktioner, med särskilt fokus på bevisbördefrågor.

Lars' presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 279 kB..

Maria Astrup Hjort

Professor i processrätt, Universitetet i Oslo

Under konferensen kommer Hjort att tala om bevisbörda i mål som rör olika aspekter av ID-stöld.

Marias presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 241 kB..

Vebjørn Wold

Doktorand i civilrätt, Universitetet i Oslo

Om temat för sitt anförande hälsar Wold: »Når en kundes bankkonto blir tømt av svindler, er hovedregelen at banken skal bære tapet. Etter PSD II skal banken som utgangspunkt straks tilbakebetale betale det omstridte beløpet. Som kjent, kan imidlertid kunden – grunnet egen skyld - bli ansvarlig for hele eller deler av tapet. Hvis banken anser at kunden har utvist slik skyld, oppstår det et spørsmål om prosessbyrde. Om banken med en gang refunderer beløpet til kunden, faller det deretter på banken å rette et krav om tilbakebetaling mot kunden, og kunden behøver »bare« å bestride dette kravet. Dersom banken selv tilbakeholder beløpet med henvisning til kundens ansvar, er det derimot kunden som må reise sak mot banken for å bli holdt skadesløs. Dette prosessbyrdespørsmålet har stor praktisk betydelse for den enkelte kunde, men til tross for at PSD II er felles og ikke kan fravikes hvordan som helst, finnes det flere interessante forskjeller mellom ulike medlemsland på dette området.«

Vebjörns presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 1 MB..

Christina Ramberg

Professor i civilrätt, Stockholms universitet

Under konferensen kommer Ramberg att tala om frågor om obehörig användning av e-legitimation och avtalsbundenhet med utgångspunkt i bland annat Högsta domstolens avgörande i NJA 2021 s. 1017 (Låneavtalet med Svea Ekonomi) och med vidare utblickar mot de frågor som användningen av e-legitimationer väcker för både enskilda och näringsidkare.

Henrik Udsen

Professor, Köpenhamns universitet

Udsen låter hälsa följande om sitt anförande under konferensen: »I de senere år har spørgsmål om hvornår en signaturindehaver kan blive aftaleretligt bundet eller erstatningsansvarlig ved misbrug af digitale signaturer givet anledning til en lang række sager og domme. I mit indlæg vil jeg gennemgå de ledende danske højesteretsdomme på området, perspektivere til norsk og svensk praksis og på den baggrund belyse forskellen i de nordiske ansvarsmodeller.«

Henriks presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 2 MB..

Johan Bärlund

Professor i nordisk rätt, Helsingfors universitet

Temat för Bärlunds anförande under konferensen är hur man i finsk rätt förhåller sig till en obehörig användning av bankkoderna som e-legitimation ger med utgångspunkt i den finska högsta domstolens avgörande HD 2016:73. I Finland är användningen av bankkoder omfattande och sedan 2013 har även överlåtelser av fastigheter kunnat ske på elektronisk väg genom användning av bankkoder som identifikationsmedel.

Johans presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 544 kB..

Peter Carlstedt & Mathias A. Bjerkhaug

Scrive

Om sitt bidrag under konferensen låter de hälsa följande: »Förutom att säkerställa vem som ingått ett avtal är det centralt att kunna säkerställa avtalets innehåll. Utgångspunkten i den digitala världen är att allt går att redigera i efterhand. Ofta är denna möjlighet eftersträvansvärd, men i fråga om avtal är det snarast tvärtom, du vill inte att det ska gå att göra ändringar i ett avtal utan att detta upptäcks. Både identitet och integritet är rekvisit för en avancerad elektronisk underskrift enligt eIDAS-förordningen, men utan att ens beröra frågan om integritet placerade Högsta domstolen bevisbördan på gäldenären i NJA 2017 s 1105. Detta skapade otydlighet i en tekniskt komplicerad fråga som redan innan var svår för underrätterna att förhålla sig till. Under konferensen hoppas vi kunna ge mer klarhet kring rekvisiten i eIDAS-förordningen, hur det går att säkerställa ett avtals integritet och vilka frågor vi anser att domstolarna borde ställa.«

Mathias och Peters presentationsbilder kan laddas ner här Pdf, 2 MB..

Marianne Rødvei Aagaard

Universitetslektor och docent i civilrätt, Uppsala universitet

Om sitt anförande låter Aagaard hälsa: »Möjligheterna för en utomstående att skaffa sig pengar med hjälp av annans e-legitimation är inte begränsade till de obehöriga transaktioner som reglerats i betaltjänstlagen. Ett annat praktiskt viktigt typfall är då den utomstående istället genom obehörig användning av en e-legitimation slutit kreditavtal i e-legitimationsinnehavarens namn. I brist på specialreglering är det allmänna civilrättsliga regler som ska tillämpas. Ett spår som introducerats av kreditgivare som vill ha återbetalning från innehavaren av e-legitimationen, är läran om misstagsbetalningar (condictio indebiti). Läran har dock visat sig mycket svår att tillämpa, vilket lett till att praxis från underinstanserna spretar. Medan vi väntar på HD, tar sig Aagaard an frågan under vilka förutsättningar som läran om misstagsbetalningar alls kan tänkas tillämplig i typfallet.«

Mariannes presentationsbilder finns att ladda ner här Pdf, 2 MB..

Marianne R. Aagaard & Torbjörn Ingvarsson

... hoppade in som vikarier på passet om obehörig användning av e-legitimation: en fråga om skadestånd för ren förmögenhetsskada. Deras presentationsbilder från detta föredrag finns att ladda ner här Pdf, 2 MB..

Andreas Eliasson

Säkerhets- och bedrägeriexpert, CISSP, CallSign (London)

Om sitt anförande låter Eliasson hälsa: »Samtal om ansvarsfördelning är inte nytt, det finns en pågående diskussion över hela Europa om vem som bär ansvaret för bedrägerier och obehöriga transaktioner. Lagstiftare i länder från England till Singapore undersöker inverkan som bedrägerier har på konsumenter och banker, och vem som är bäst lämpad att bära ansvaret i olika situationer. Dessa internationella erfarenheter ger ytterligare ett perspektiv på den senaste praxisen i Sverige, och kan användas för att undvika samma misstag som andra länder gjort.«

Andreas' presentationsbilder finns att ladda ner här Pdf, 1 MB..

Torbjörn Ingvarsson

Professor i civilrätt, Uppsala universitet

Under konferensen kommer Ingvarsson att på ett mer övergripande sätt försöka fånga de förändringar som skett på konsumenträttens område med särskild betoning på kreditmarknaden. Från punktvisa regleringar har konsumentskyddet vuxit ut så att det numera täcker många, men skilda, frågor. På området finns också en komplicerad och inte alltid harmonisk växelverkan mellan nationella strävanden att skapa ett gott konsumentskydd och EU:s ambitioner om att stärka den inre marknaden. Frågan kan till och med ställas om rättsläget blivit sådant, att vi nu kan tala om allmänna konsumenträttsliga principer på det finansiella området som påverkar bedömningar även i frågor där lagreglering inte finns eller bara ofullständigt reglerar en fråga.

Torbjörns presentationsbilder finns att ladda ner här Pdf, 562 kB..