Ny metod ger mer precis information om enkla molekyler

Metoden är mycket mera precis, och vi ser nya spännande detaljer i innerhålstillstånden. Vi kan studera laddade partiklar av enkla gasmolekyler och vi ser tydligt hur elektronerna växelverkar. Nu kan vi få ut detaljer som man bara kunnat gissa sig till tidigare. Den här detaljrikedomen har också bidragit till utvecklingen av teoretiska modeller för att kunna beskriva våra resultat. Våra resultat är en språngbräda för att kunna studera mer komplicerade molekyler, säger Rebecka Lindblad, postdoktor vid Institutionen för kemi – Ångström vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Röntgenabsorption är vanligtvis ett komplement till ESCA, men med vår metod kommer vi till samma tillstånd som med ESCA, utan att behöva en elektronspektrometer. Detta gör vi genom att börja med att ta bort en yttre elektron från molekylen och sedan få en innerelektron att ta den tomma platsen.

Eftersom de molekyljoner vi studerar också finns i rymden skulle våra resultat kunna användas för att tolka ljus som kommer hit från andra solsystem. Vi får också ut information som är användbar för fysiker i andra sammanhang, processer som sker när man till exempel använder en jättestark laser. De siffror vi får ut är användbara för andra forskare.

I de allra flesta fall är ESCA en alldeles utmärkt metod, men i vissa fall, t.ex. om man vill studera en mycket liten mängd av ett gasformigt ämne är vår metod känsligare än ESCA. En bonus är att vi får samma information som ESCA, men vissa effekter är mer framträdande, vilket gör att vi kan dra slutsatser som man inte kunnat göra med ESCA. Även om den nya metoden är enkel i princip, är den nog för komplicerad i praktiken, för att vi ska ha en ny ESCA-metod som är användbar i stor skala.