NORDeHEALTH
Beskrivning
NORDeHEALTH var finanasierat av XX och pågick under 20XX-XX
NORDeHEALTH syftade till att implementera patienters onlineåtkomst till sina elektroniska patientjournaler (PAEHR) och öka självförvaltning och transparens inom hälso- och sjukvården. Målet var att möjliggöra vidare digitalisering av den offentliga hälso- och sjukvårdssektorn genom att ge konkret feedback till nationella myndigheter i respektive länder, samt tillhandahålla riktlinjer och ramverk för design, implementering och utvärdering av personliga eHälsotjänster (PeHS).
Mer specifikt strävade NORDeHEALTH efter att:
- Studera den nuvarande implementeringen och användningen av PeHS i de nordiska länderna för att skapa ny kunskap och djupare förståelse för utmaningar och möjligheter.
- Utveckla evidensbaserade utvärderingsramverk och riktlinjer för att hjälpa forskare och praktiker inom och utanför de nordiska länderna att utvärdera PeHS och deras acceptans, samt stödja framgångsrik implementering och användning av PeHS.
- Utforska faktorer kring samskapande av PeHS genom innovationsprojekt som fokuserar på patientgenererade data och verktyg för patienters samskapande av sin medicinska journal, samt tillhandahålla bästa praxis-riktlinjer.
Personlig eHälsa, patientinflytande och självförvaltning är ämnen som får mycket uppmärksamhet internationellt, och stora resurser spenderas på att designa, utveckla och implementera sådana tjänster globalt. Ändå har vi ännu ingen tydlig bild av hur kontextuella faktorer (t.ex. teknisk infrastruktur, organisation av sjukvård, ersättningsmodeller och befolkningskarakteristika) påverkar implementeringen, eller hur man ska ta hänsyn till dessa faktorer vid implementering.
Projektet samlade erfarenheter och kunskap från studier om PeHS och patienters tillgång till sina medicinska journaler i de nordiska länderna, med partners från Sverige, Norge, Finland och Estland, samt i USA (genom partnerskap med forskningsgruppen OpenNotes). Detta gemensamma arbete ökade den empiriska evidensen och etablerade ett teoretiskt ramverk för att förklara hur implementeringen av PeHS påverkar olika patientgrupper och sjukvården, och hur vi bäst kan utvärdera och jämföra resultat mellan olika kontexter.
Detta är avgörande för att använda våra resurser på ett klokt sätt och undvika misslyckade implementeringar, men också för att säkerställa att fördelarna med digitalisering kan nå så många patienter, familjevårdare och vårdpersonal som möjligt.
PI för projektet: Maria Hägglund
Samarbetsparter
- Örebro universitet (Sverige)
- Skövde universitet (Sverige)
- Tallinn University of Technology (Estland)
- Aalto University (Finland)
- Karlstads universitet (Sverige)
- Norwegian Centre for E-health Research (Norge)
- OpenNotes (USA)