Förlossningsvård

Vård under förlossningen är avgörande under hela förlossningen, oavsett förlossningsplats, och ger långvariga resultat för mamman och barnet. Det är viktigt att förstå de bästa metoderna och det stödjande samspelet mellan mamman och den kvalificerade vårdpersonal som assisterar vid förlossningen. Vård efter förlossningen, från de första timmarna efter förlossningen upp till 42 dagar, är också avgörande för lyckade förlossningsresultat, inklusive olika vårdpersonals roll i vård, stöd och utbildning efter förlossningen.

Sammanhållen vårdkedja under barnafödandet

Det övergripande målet med forskningsprojektet är att beskriva kvinnors, barnmorskors och barnmorskestudenters attityder och upplevelser av om barnmorskeledd kontinuitetsmodell under graviditet, förlossning och eftervård.

Att erbjuda kvinnor barnmorskeledd kontinuitetsmodell under graviditet, förlossning och eftervård har visat sig uppnå mycket goda utfall i form av färre interventioner och fler spontana födslar. Kontinuitetsmodeller genererar också högre nivåer av tillfredsställelse hos patienten, vilket har visats i flera randomiserade kontrollerade studier. En systematisk genomgång av litteraturen konstaterade att det kvinnor värdesatte högst i en kontinuerlig vårdmodell var personcentrerad vård, där förtroende byggdes utifrån relationen mellan barnmorskan och den födande kvinnan. Kontinuitetsmodeller rekommenderas därför av Världshälsoorganisationen. Sveriges regering och Sveriges Kommuner och Regioner har satsat ekonomiska medel för att förbättra förlossningsvården och efterlyser vårdformer med kontinuitet. För att vara förberedda på att kunna erbjuda kvinnor sammanhållen vård under graviditet, födsel och eftervårdstid är detta projekt viktigt för att kunna erbjuda en evidensbaserad vård.

Samarbeten

Professor Ingegerd Hildingsson, Uppsala universitet, Med dr Birgitta Larsson, Sophiahemmet högskola, Doktorand Hanna Fahlbeck, Uppsala universitet, Med dr Sophia Holmlund, Umeå universitet och Med dr Maria Lindqvist, Umeå universitet

Ansvarig forskare

Docent Margareta Johansson, Uppsala universitet, Kvinnors och barns hälsa, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala. E-postadress: margareta.johansson@uu.se

Publikationer

Hildingsson I, Fahlbeck H, Larsson B, Johansson M. Swedish midwives’ attitudes towards continuity models-a cross-sectional survey. Sexual & Reproductive Healthcare, 2024:40 (2024) 100957. https://doi.org/10.1016/j.srhc.2024.100957

Hildingsson IM, Fahlbeck H, Larsson B, Johansson M. Increasing levels of burnouts in Swedish midwives – A ten-year comparative study. Journal of Sexual & Reproductive Healthcare, 2023. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2023.10.010

Hildingsson I, Fahlbeck H, Larsson B, Johansson M. How midwives’ perceptions of work empowerment have changed over time: A Swedish comparative study. Midwifery, 2023. https://doi.org/10.1016/j.midw.2023.103599

Fahlbeck H, Hildingsson I, Johansson M, Larsson B. ‘A longing for a sense of security’ – women’s experiences of continuity of midwifery care in rural Sweden: a qualitative study. Sexual & Reproductive Healthcare, 2022 Sep;33:100759. https://doi.org/10.1016/j.srhc.2022.100759

Hildingsson I, Fahlbeck H, Larsson B, Johansson M. ‘A perfect fit’ – Swedish midwives’ interest in continuity models of midwifery care. Women and Birth, 2022:Apr 30;S1871-5192(22)00080-4. https://doi.org/10.1016/j.wombi.2022.04.014

Finansiering

FoU Region Uppsala

Kampradstiftelsen

Sophiahemmets högskola

Stödprogram vid förlossningsrädsla

Målet med forskningsprojektet är att öka tillgången till evidensbaserat psykologiskt stöd anpassat till föräldrar med förlossningsrädsla genom att utveckla en föräldraintervention samt testa dess genomförbarheten och godtagbarhet.

Trots att 20% av gravida kvinnor och 14 % av blivande medföräldrar upplever förlossningsrädsla är åtkomsten till evidensbaserad psykologiskt stöd begränsat. Förlossningsrädsla kan resultera i allvarliga konsekvenser för barnet i form av tillväxthämning, förtidsbörd och behov av neonatalvård. Blivande föräldrar med förlossningsrädsla har samband med depression under den första tiden efter barnets födelse vilket innebär ett lidande. Föräldrar med depression kan inverka negativt på barnets emotionella och kognitiva utveckling.

Då evidensbaserad psykologiskt stöd för par med förlossningsrädsla är begränsad kommer detta forskningsprojekt att bidra med kunskap om hur hälso- och sjukvården kan stödja blivande föräldrar med förlossningsrädsla en hälsosam övergång in i föräldraskapet.

Samarbeten

Fil dr Michael B. Wells, Karolinska Institutet, Fil dr Karin Lindelöf, Uppsala universitet, Doktorand Carita Nordin-Remberger, Uppsala universitet, Fil dr Joanne Woodford, Uppsala universitet och Professor Ingegerd Hildingsson, Uppsala universitet

Ansvarig forskare

Docent Margareta Johansson, Uppsala universitet, Kvinnors och barns hälsa, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala margareta.johansson@uu.se

Publikationer

Hildingsson I, Nordin-Remberger C, Wells MB, Johansson M. Factors associated with fear of childbirth, mental health and self-efficacy-A cluster analysis. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing. Accepted April 22nd 2024

Hildingsson I, Johansson M. A cluster analysis of reasons for fear of birth among women in Sweden. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 2024:45:1, 2319291. https://doi.org/10.1080/0167482X.2024.2319291

Finansiering

FoU Region Uppsala

Centrum för kvinnors psykiska hälsa- Women’s Mental Health during the Reproductive lifespan (WOMHER) Uppsala universitet

Barnmorskekontinuitet (Känd barnmorska, Barnmorska Hela Vägen)

Internationell forskning har de senaste åren visat på betydande fördelar för kvinnor och barn när vården ges i form av barnmorskekontinuitet genom vårdkedjan från graviditet, under förlossning och den första tiden efter barnets födelse. Vårdformer med kontinuitet rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO) för de flesta gravida och födande kvinnor. Olika modeller med barnmorskekontinuitet har utvecklats internationellt. I Sverige är kontinuiteten med samma barnmorska relativt god för kvinnor under graviditeten, men förlossningsvård och eftervård är oftast fragmenterad, med olika vårdgivare, och många olika personalkategorier inblandade. En stor Cochraneöversiktsartikel visar att vårdformer med kontinuitet innebär bland annat färre ingrepp under förlossningen, fler spontana födslar, hög grad av kontinuitet av en känd barnmorska, nöjdare kvinnor och en billigare vård.

I Sverige börjar enstaka projekt med kontinuitet att utvecklas. Ett sådant projekt har vi genomfört vid Barnmorskemottagningen Hjärtat i Uppsala i samarbete med förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Projektet vände sig till förlossningsrädda kvinnor. Ett ytterligare projekt med kontinuitet för förlossningsrädda kvinnor har vi genomfört vid tre sjukhus i landet, där barnmorskan som ansvarat för samtalsstöd till den förlossningsrädda kvinnan även bistod henne i födandet, när så var möjligt. Att ha en känd barnmorska innebar att förlossningsrädslan försvann hos en del av kvinnorna, minskade hos majoriteten och gav överlag en bättre skattning av förlossningsvården och upplevelsen av förlossningen. Projekt om kontinuitet drivs ofta i storstadsregioner, men det är mindre vanligt i glesbygd. I samband med planerad omorganisation av förlossningsvården i Sollefteå gavs tillfälle att prova ett nytt arbetssätt genom att öka kontinuitet och erbjuda en sammanhållen vårdkedja. Projekten kommer att ge ny kunskap om vårdformens betydelse för förlossningens utfall samt kvinnors, partners och barnmorskors upplevelser.

Forskningshuvudman
Uppsala universitet

Samarbeten
Region Uppsala
Region Västernorrland
Region Jämtland-Härjedalen
Sofiahemmet Högskola
Mittuniversitetet
Lunds Universitet

Finansiering
Vetenskapsrådet
Sveriges kommuner och regioner (SKR)
Kampradstiftelsen

Ansvarig forskare/kontaktperson

Ingegerd Hildingsson