Hälsa och vård i samband med graviditetsplanering
Hälsotillstånd och riskfaktorer kan påverka fertilitet och graviditetsresultat. Prekonceptuell hälsa avser hälsan hos kvinnor och män under deras reproduktiva år. Den prekonceptuella hälsoforskningen fokuserar på riskfaktorer hos kvinnor och män i fertil ålder och de vårdåtgärder som vidtas för att en framtida graviditet ska lyckas och resultera i en välmående bebis.
Sexuell dysfunktion och infertilitetsrelaterad stress bland kvinnor och män med ofrivilligbarnlöshet
Ofrivillig barnlöshet är ett vanligt förekommande tillstånd. Sexualitet har en central roll i individers hälsa och en betydande inverkan på flera aspekter av livet. Tidigare studier har rapporterat att det finns ett möjligt samspel mellan ofrivillig barnlöshet och sexuell funktion hos kvinnor och män. Området är dock bristfälligt studerat och studier i en svensk kontext saknas.
Syftet med studien är att undersöka förekomsten av sexuell dysfunktion hos kvinnor och män som söker vård för infertilitet, att utforska sambandet mellan upplevd infertilitetsrelaterad stress och sexuell dysfunktion samt att undersöka möjliga skillnader i förekomsten av sexuell dysfunktion och dess samband med infertilitetsrelaterad stress mellan kön och personer med olika sexuella läggningar.
Studiepopulationen kommer att bestå av kvinnor och män som söker infertilitet. Deltagarna kommer att få studiens webbaserade enkäter att fylla i på kliniken eller hemma. Kvinnor och män som deltar i studien kommer att följas upp med frågeformulär efter minst en fertilitetsbehandling, för att utvärdera möjliga förändringar över tid och efter fertilitetsbehandling.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877575624000399?via%3Dihub
Finans
ALF medel Region Uppsala, FPF
Ansvarig
Stavros Iliadis
PhD student: Lisa Lindgren, kurator
Kulturdoula - stöd och funktion till nyanlända kvinnor i samband med graviditet
Idag beräknas var femte kvinna som skrivs inpå barnmorskemottagning (BMM) ha sitt ursprung utanför Europa. Tidigare studier visar att nyanlända kvinnor bokar färre besök inom mödravården och gör fler akuta besök på förlossningsavdelningen. Orsaker till detta kan vara språkbarriär och bristande kunskap om det svenska sjukvårdssystemet. I Region Uppsala (RU) pågår sedan 2018 ett integrationsprojekt med kulturdoulor som ger stöd till nyanlända kvinnor under graviditet. Kulturdoulor är invandrarkvinnor som själva fött barn i Sverige och som är väl förankrade i det svenska samhället, talar god svenska samt kvinnans modersmål. Kulturdoulor utbildas av barnmorskor vid Migrationshälsan i RU:s regi. En kulturdoula ersätter inte en auktoriserad tolk eller barnmorska utan utgör ett komplement.
Syftet med projektet är att studera kulturdoulans stöd och funktion till nyanlända kvinnor i samband med graviditet. Kvinnans perspektiv har studerats via individuella intervjuer med kvinnlig tolk på kvinnans modersmål. Kvinnorna har rekryterats via Migrationshälsan i RU. Kulturdoulans funktion ur barnmorskan på BMM perspektiv beskrivs med kvalitativ ansats via intervjuer enskilt och i grupp. Barnmorskor på BMM som vårdat kvinnor som fått stöd av kulturdoula har rekryterats via RU. Intervjudata har analyserats med tematisk analys.
Samarbeten
Migrationshälsan, Region Uppsala (RU)
Finansiering
Riktade FoU-medel/Region Uppsala
Ansvarig forskare/kontaktperson
Helena Volgsten
Avslutade forskningsprojekt
Sexuell hälsa och reproduktion bland kvinnor och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Syftet i Berit Höglunds avhandling var att undersöka graviditet och barnafödande bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige samt hälsan bland deras nyfödda barn. Mammor med IF hade mer komplicerade födslar och deras nyfödda barn var oftare för tidigt födda, små för tiden, oftare dödfödda eller dog perinatalt. Kvinnorna kämpade för att nå ett moderskap och hade en rädsla för att förlora vårdnaden om sina barn. Barnmorskorna ansåg att det var en skillnad att vårda kvinnor med IF och efterfrågade kunskap. Kvinnor med IF och deras barn bör anses som riskgrupper och professionella behöver genomlysa sin kunskap och förmåga att både rådge och stödja denna grupp av kvinnor. Vidare projekt har undersökt hälsa och hälsorisker bland barn födda till kvinnor med IF. Dessa barn har en ökad risk för psykiska problem såväl som skador, våld och barnmisshandel i tidig barndom. Ytterligare studier har fokuserat på sexuell och reproduktiv hälsa bland unga vuxna med IF utifrån professionellas erfarenhet och uppfattningar. Intervjustudier om sexuell och reproduktiv hälsa bland unga vuxna med IF är planerade.
Samarbeten
Berit Höglund
Margareta Larsson
Maria Wickström
Maria Lundgren
Finansiering
Stiftelsen Sävstaholm and Uppsala universitet
European Society of Contraception and Reproductive Health
Ansvarig forskare/kontaktperson
Berit Höglund, berit.hoglund@kbh.uu.se
Moderskap genom assisterad befruktning
Reproduktiv hälsa inkluderar individens förmåga till reproduktion och att föda barn är fundamentalt för de flesta kvinnor. Infertilitet innebär en reproduktiv oförmåga och drabbar 10-15 % av alla par. Syftet med avhandlingsarbetet var att beskriva förekomsten av depression och ångestdiagnoser och relaterade riskfaktorer hos infertila kvinnor och män som genomgår assisterad befruktning (IVF). Fortsatt forskning innebar en uppföljning av samma kohort fem år efter avslutad IVF behandling, resultaten indikerar att psykiatriska diagnoser var mindre vanligt än vid baslinjetillfället. Majoriteten av kvinnor och män levde vid femårsuppföljningen med barn, som resultat av barn efter IVF, spontan graviditet och/eller adoption. Likväl, närmare en av fem kvinnor hade inte fött barn vid femårsuppföljningen.
Efter en ny lag 2016, som ger ensamstående kvinnor rätt att genomgå assisterad befruktning, har en ny forskningsstudie genomförts. Syftet var att ta reda på egenskaper och motiv hos ensamstående kvinnor samt att utforska beslutet att välja moderskap genom assisterad befruktning. Studiedesign var både kvantitativ och kvalitativ och studierna är publicerade.
Samarbeten
Schmidt L. MD, PhD, Professor, Dept. of Public Health, University of Copenhagen, Denmark
Ansvarig forskare/kontaktperson
Helena Volgsten helena.volgsten@kbh.uu.se
Publikationer
Helena Volgsten & Lone Schmidt (2021) Motherhood through medically assisted reproduction – characteristics and motivations of Swedish single mothers by choice, Human Fertility, 24:3, 219-225, DOI: 10.1080/14647273.2019.1606457
Helena Volgsten & Lone Schmidt (2021) Exploring Swedish single women’s decision to choose motherhood through medically assisted reproduction – a qualitative study, Human Fertility,DOI: 10.1080/14647273.2021.2017026
Effekten av endometrial scratch och rollen av mikrobiota och transkriptom hos kvinnor med oförklarad upprepade misslyckade implantationer
Trots flera framsteg inom assisterad befruktning, är frekvensen av lyckade provrörsbefruktningar (In-vitro fertilization, IVF) är ganska låg. Denna låga frekvens beror huvudsakligen på låg implantationsfrekvens. Upprepade misslyckade implantationer (Recurrent Implantation Failure, RIF) inträffar hos 5–10% av kvinnor som genomgår IVF behandlingar. RIF definieras som oförmåga att uppnå en klinisk graviditet efter transfer av minst fyra embryon av bra kvalitet vid minst tre färska eller frysta behandlingar, hos kvinnor upp till och med 40 års ålder. Hos kvinnor med oförklarad RIF anses suboptimal receptivitet av endometriet vara en viktig faktor vid misslyckad implantation.
Studier har visat att endometrial scratch, genom att orsaka en tillfällig endometrieskada, kan förbättra frekvensen av klinisk graviditet och levande födda barn hos kvinnor som genomgår IVF behandlingar.
Det finns studier som rapporterar att endometriet har sina egna populationer av mikroorganismer som kan påverka genuttryck, vilket verkar ha en viktig roll i endometriefunktionen hos friska och sjuka.
Syftet med denna studie är att undersöka nyttan och biverkningarna av endometrial scratch hos kvinnor med oförklarad RIF. Dessutom att identifiera mikroorganismer (mikrobiota) från endometriet, livmoderhalsen, tarmen, urinblåsan och munnen som kan vara associerade till RIF samt att identifiera transkriptionsmarkörer som kan vara associerade till RIF.
Samarbeten
University of Granada, Spain Stanford University Medical Center, USA Ludwig-Maximilians University Munich, Germany University of Tartu Women’s Clinic, Estonia
Finansiering
Region Uppsalas riktade FoU medel, Gedeon Richter
Ansvarig forskare/kontaktperson
Stavros Iliadis, MD, PhD, stavros.iliadis@kbh.uu.se
Pu Zhang, MD, PhD, pu.zhang@akademiska.se