Klimakteriet
Klimakteriet är tiden då ovarierna slutar producera könshormoner och mensen upphör (menopaus). Denna period innebär stora hormonella förändringar som påverkar många kvinnor båda kroppsligt och psykisk. Inom forskargruppen bedrives forskning kring menopaus med hjälp av enkäter, register, samt stora kliniska läkemedelsstudier.
Menopausal hormonbehandling i Sverige: användning, vanor och hälsoutfall
Menopausal hormonbehandling (MHT) förskrivs vid klimakteriebesvär, ett mycket vanligt tillstånd under kvinnans övergångsålder. Under 90-talet var användningen av MHT spridd och användes då även som förebyggande behandling av hjärtkärlsjukdomar samt för att ge ett ökat välbefinnande. Runt millenieskiftet kom dock studier som tydde på ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom, bröstcancer och stroke bland dem som behandlats. Trots begränsningar i dessa studier och tillkomst av nyare data som inte kunnat bekräfta dessa risker, noteras än idag i Sverige en minskad förskrivning av MHT och en minskad efterfrågan hos kvinnorna, även hos dem med uttalade klimakteriebesvär. För att undvika onödigt lidande är det viktigt att öka evidensnivån inom detta område. Projektet syftar till att:
- undersöka aktuell attityd till och erfarenhet av MHT ur såväl kvinnans som förskrivarens perspektiv genom två enkätstudier riktade till perimenopausala kvinnor respektive gynekologer och allmänläkare.
- kartlägga faktisk MHT-användning hos kvinnor i Sverige med fokus på ändringar över tid och eventuella skillnader i förskrivning beroende på socioekonomiskt status och region genom data från flera nationella register samt undersöka skillnader i förekomst av flera hälsoutfall mellan kvinnor exponerade för MHT och friska kontroller.
Finansiering
Region Uppsala, ALF, Cancerfonden, Makarna Erikssons fond
Ansvarig forskare/kontaktperson
Stavros Iliadis
Menopausal hormonell behandling – var står vi idag? Kvinnornas erfarenheter och utmaningar
Detta är en studie med syfte att undersöka svenska kvinnors erfarenhet av och uppfattning om klimakteriebesvär och dess behandling.
Vad innebär klimakteriet och menopausal hormonbehandling?
Klimakteriet, också kallat övergångsåldern, benämner tiden före och efter den sista menstruationen. När klimakteriet börjar varierar från kvinna till kvinna och beror på många olika faktorer. Symtom relaterade till klimakteriet varierar mellan olika kvinnor, dels vilka symtom man får och hur uttalade de är, dels hur länge man har symtom. Generellt kan man säga att klimakteriet kan pågå upp till 10 år och sträcker sig från första tecknet på minskad hormonproduktion till tiden efter den sista menstruationen. Klimakteriebesvär är ett mycket vanligt tillstånd under kvinnans övergångsålder, upp till sju av tio kvinnor drabbas och en tredjedel av dessa kvinnor behöver en effektiv och säker behandling för att uppnå en bra livskvalitet. Menopausal hormonbehandling (förkortat MHT) innebär läkemedel innehållande hormoner som förskrivs av läkare för att behandla klimakteriebesvär.
Varför görs studien?
Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka svenska kvinnors erfarenhet av och uppfattning om klimakteriebesvär och dess behandling med särskilt fokus på uppfattade risker och fördelar med behandlingen. Studien kommer även att belysa kvinnornas uppfattning om vårdens tillgänglighet samt möjlighet till individanpassad rådgivning och behandling av klimakteriebesvär inklusive behandling med nya progestagener.
Målet med studien är att ge ökad kunskap inom detta område och att studieresultatet på sikt ska komma att ligga till grund för eventuella förändringar inom sjukvården vilka ger möjlighet till en bättre och mer modern rådgivning och behandling av kvinnor med klimakteriebesvär.
Hur går studien till?
Kvinnor i åldrarna 45–60 år är välkomna att delta i studien. Deltagande i studien baseras enbart på ålder, egen erfarenhet av hormonbehandling av klimakteriebesvär är inte nödvändig. Deltagare i studien får besvara en webbaserad enkät som tar cirka 15 min att genomföra. Deltagande är helt frivilligt och anonymt.
Om du är intresserad av att delta i studien och/eller önskar mer information, följ länken nedan:
https://redcap.link/klimakterie
Ansvariga för projektet
Rebecca Götze Eriksson, doktorand, bitr. överläkare, rebecca.gotze_eriksson@kbh.uu.se
Stavros Iliadis, docent, överläkare, stavros.iliadis@kbh.uu.se
PROBES – Säkerhet med oralt mikroniserat progesteron jämfört med noretisteronacetat I kontinuerllig kombination med oralt östrogen som menopausal hormonbehandling – en multicentre dubbelblind randomiserad studie
Ungefär var tredje kvinna i klimakteriet lider svårt av svettningar, vallningar och sömnproblem och önskar därför någon form av behandling. Östrogenmedicinering ger mycket god symtomlindring och kan rekommenderas de flesta kvinnor som har klimakteriebesvär med försämrad livskvalitet. För att undvika oönskad stimulering av livmoderslemhinnan kombineras östrogen vanligtvis med progesteron (gulkroppshormon) i syntetisk form s.k. gestagen. Endast kvinnor som har opererat bort livmodern kan behandlas med enbart östrogen.
För kvinnor som påbörjar hormonmedicinering i nära anslutning till menopaus (sista menstruationen) har behandlingen många positiva hälsoeffekter, bland annat minskar den risken för skeletturkalkning och hjärt-kärlsjukdom samt förlänger livet. Däremot ger längre tids hormonbehandling en något ökad risk för bröstcancer. Idag vet vi att risken för bröstcancer framför allt gäller kombinationsbehandling med östrogen och gestagen, medan östrogen utan gestagen ökar risken mycket litet eller inte alls.
Många kvinnor är tveksamma till att börja med hormonbehandling av rädsla för bröstcancer. Konsekvensen kan istället bli att kvinnor lider i det tysta, provar mindre beprövade alternativ eller byter till antidepressiv medicinering. Det finns därför ett stort behov av att finna säker hormonbehandling i klimakteriet som skyddar livmoderslemhinnan men som samtidigt inte ökar risken för bröstcancer.
I Sverige är standardbehandling östrogen tillsammans med gestagen (noretisteronacetat, NETA), medan i andra europeiska länder används istället naturligt, så kallat mikroniserat progesteron (mP). Forskningsresultat talar för en lägre risk för bröstcancer vid användning av östrogen kombinerat med naturligt progesteron istället för med gestagen medan säkerheten för livmoderslemhinnan eventuellt kan vara lägre. I Sverige finns inte naturligt progesteron som registrerad produkt för hormonbehandling i klimakteriet men det går att förskriva på licens. Under de senaste åren har licensförskrivningen av progesteron ökat dramatiskt.
Varför görs studien?
För att tillmötesgå kvinnors behov och önskemål om hormonbehandling är det viktigt att få ökad kunskap om hur naturligt progesteron i kombination med östrogen påverkar bröstet och livmoderslemhinnan jämfört med standardbehandling. Syftet med studien är att utforska balansen mellan fördelar och risker med hormonbehandling med NETA jämfört med mikroniserat progesteron, i kombination med östrogen. Studien förväntas ge ökad kunskap om både bröst- och livmodersäkerhet med östrogenbehandling i kombination med naturligt progesteron jämfört med gestagen.
Hur går studien till?
Deltagare lottas slumpmässigt till ett av två behandlingsalternativ och varken kvinnan eller studiepersonalen vet vilken behandling man får. Behandlingen pågår i 12 månader och studiedeltagare följs med regelbundna besök hos sjuksköterska samt gynekolog. I studien ingår gynekologisk undersökning, kontroll med blodprover, provtagning av livmoderslemhinnan samt undersökning av bröst med mammografi.
Inklusionskriterier är att man ska vara mellan 45–60 år, ha ett BMI mellan 19–32 och ha livmodern kvar men har slutat menstruera.
Studien bedrivs vid Karolinska institutet samt Uppsala universitet.
Ansvariga för projektet vid Uppsala universitet
Stavros Iliadis, docent, överläkare, stavros.iliadis@kbh.uu.se
Alkistis Skalkidou, professor, överläkare, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se
Är du intresserad att delta?
Läs mer och anmäl dig här: https://www.accindi.se/studies/969_kombinerad-hormonbehandling-med-naturligt-progesteron-jmfrt-med-syntetiskt-progesteron-hos-kvinnor-i-klimakteriet
Alternativt kan du kontakta forskningssköterska Alexandra Rudenscholtz på klinisk forskningsmottagning, Akademiska sjukhuset, Uppsala,alexandra.a.rudenscholtz@akademiska.se