Perinatal Psykisk Ohälsa

UPPSAT-studien är en populationsbaserad kohort som genomfördes mellan 2006 och 2007 vid Akademiska sjukhuset. Det primära syftet med studien var att undersöka mammans, pappans och spädbarnets välbefinnande efter födseln, och studien kan betraktas som grunden för BASIC-studien. Alla kvinnor som födde barn på sjukhuset kontaktades av deras barnmorska eller barnmorskeassistent efter förlossningen och blev tillfrågade om att delta. Information om deltagarna hämtades genom pappersenkäter som administrerades fem dagar, sex veckor och sex månader efter förlossningen. Undersökningarna omfattade uppgifter om socio-demografiska karakteristika, livsstil, amning, partnerstöd, stressfulla livshändelser samt depressioner. UPPSAT-deltagarnas barn följdes även upp i U-BIRTH-studien.

Syftet med BASIC-studien är att berika och utöka vår kunskap om de patofysiologiska processer som ligger till grund för peripartum depression (PPD) och för att fastställa både epidemiologiska och biologiska prediktorer för sjukdomen för att förbättra tidig upptäckt. BASIC är en populationsbaserad kohort av kvinnor som följs från mitten av graviditeten upp till ett år efter födseln och har hittills inkluderat mer än 6500 graviditeter. Alla kvinnor i Uppsala som bokade tid för rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditeten vecka 16–17 blev inbjudna att delta i denna studie från 2009 till 2018. Under graviditet och efter förlossningen följs kvinnor med webbaserade frågeformulär (depression, ångest och personlighetsbedömningsverktyg, tidiga stressfulla livshändelser, sömnstörningar, socioekonomiska faktorer). Relevant biologiskt material (blodprover, navelsträngsblodprover, navelsträngsprover, placentaprover, amniotiska och spinalvätskeprover och mikrobiota prov) lagras i en biobank. BASIC-deltagarnas barn följs upp i U-BIRTH-studien.

Informationen som samlas in i BASIC-studien används i flera projekt:

• för att studera associationen mellan HPA-axeln, immunsystemet och PPD
• för att undersöka genetiska faktorer av PPD
• för att förstå det komplexa samspelet mellan amning och PPD
• för att bedöma sambandet mellan personlighet, anknytning och PPD
• för att bedöma sambandet mellan förlossningskomplikationer och PPD
• för att undersöka om PPD är säsongsbetonat i Sverige, samt undersöka hur metabolomet och immunsystemet påverkas av årstider
• för att bedöma om det finns skillnader i kroppssammansättning och hjärtfrekvensvariationer mellan depressiva och icke-deprimerade kvinnor postpartum
• för att bedöma skillnader i placenta-genuttryck bland SSRI-användare, deprimerade och icke-deprimerade gravida kvinnor
• för att bedöma skillnader i kompositionen av mikrobiomet bland deprimerade och icke-deprimerade kvinnor under och efter graviditeten, samt bedöma den möjliga prediktiva rollen hos kompositionen av mikrobiomet i mitten av graviditeten för prematur förlossning och postpartumdepression
• för att identifiera den bästa prediktiva algoritmen baserad på maskininlärningsmetoder, med data som samlats in fram till förlossning för att bedöma risken för att utveckla postpartumdepression, för framtida tillämpning vid klinisk användning.

För mer information, besök vår hemsida (på svenska): https://www.basicstudie.se/

Samarbeten
Uppsala Biobank för gravida kvinnor

Finansiering

Vetenskapsrådet, Akademiska sjukhuset, Göran Gustafssons Stiftelse, Hjärnfonden, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen Söderström Königska, Svenska läkaresällskapet, Brottsoffermyndigheten, P.O. Zetterlings Stiftelse, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Familjeplaneringsfonden, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Födelsefonden, General Maternity Hospital Foundation, Gillbergska Stiftelsen, Märta och Nicke Nasvells Stiftelse, Professor Bror Gadelius minnesfond och Naeslunds stipendium.

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

En djupgående studie startad av Uppsala barn- och babylab, Psykologiska institutionen, som studerar barnutveckling i samband med moderns mentala hälsa under och efter graviditeten. Deltagare rekryteras från BASIC-studien och barnen följs upp med en rad psykologiska tester.

Finansiering

Uppsala barn- och babylab (Marianne and Marcus Wallenberg Foundation)

Ansvarig forskare/kontaktperson

Gustaf Gredebäck, gustaf.gredeback@psyk.uu.se

En uppföljningsstudie av UPPSAT (barn vid 6- och 11-års ålder) och BASIC (barn vid 18 månader, samt 6 år), med fokus på maternell psykisk hälsa och utveckling av barnet.

Syftet med U-BIRTH-studien är att ge en fördjupad förståelse för hur exponering för faktorer som peripartumdepression under foster- och spädbarnslivet, interagerar med psykosociala och genetiska faktorer vid utformningen av barns kliniska utvecklingsfenotyper.

Cirka 60% av BASIC och 30% av UPPSAT-mödrarna ingår i uppföljningen via webbaserade frågeformulär, vilket medför att vi förväntar oss att inkludera 2800 mamma-barn par från BASIC-studien och 800 par i UPPSAT-studien. Hittills har cirka 65% av dessa redan rekryterats. En epigenom-omfattande föreningsstudie (EWAS) bland barn med psyko-emotionella problem och kontroller genomförs. För mer informatin besök vår hemsida, https://www.ubirth.se

Samarbeten

FinnBrain-studien

Finansiering

Göran Gustafssons Stiftelse, Hjärnfonden och Sveriges läkarsällskapet

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

U-BIRTH sub-studies:

Inflammatoriska markörer under graviditeten och graviditetsresultat: mer att lära av den svenska befolkningsfokuserade U-BIRTH-kohorten.

Syftet med U-BIRTH-studien är att ge en fördjupad förståelse för hur exponering för faktorer som peripartumdepression under foster- och spädbarnsliv interagerar med psykosociala, genetiska faktorer för att avgöra barns kliniska utveckling och metabola fenotyper. Moderns miljö under graviditeten påverkar fostrets utveckling och framtida spädbarnshälsa kritiskt. Medan mycket tidigare forskning har fokuserat på hur moderns näringsintag påverkar fosterutvecklingen, så finns det för närvarande ett växande intresse för den roll som moderns immunsystem spelar för fostret och dess långsiktiga utveckling. Att födas för tidigt, för liten, eller för stor, är förknippat med försämrad utveckling och kroniska sjukdomar senare i livet. Spädbarn med liknande vikt skiljer sig ofta åt i fetma, och med tanke på den ökande trenden av barnobesitas globalt är undersökning av spädbarnsfetma avgörande för att förstå de tidiga bestämande faktorerna för metabol hälsa.

Finansiering

Gillbergska stiftelsen

Ansvarig forskare/Kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@uu.se

Alexandra Gkourogianni, alexandra.gkourogianni@uu.se

Hsing-Fen language study

Info coming soon

I PACT studeras de bakomliggande orsakerna till postpartumdepression och postpartumpsykos. Genom att undersöka kopplingar mellan genetik och miljö vill vi öka förståelsen av dessa tillstånd. Med ny och djupare kunskap kan förhoppningsvis nya och bättre behandlingsmetoder utvecklas, samt bättre metoder för att förutse vilka kvinnor som är i riskzonen för att utveckla postpartumdepression. PACT är en stor internationell studie. Hittills har mer än 11 000 kvinnor gått med i PACT studien i Australien, Kanada och USA. Snart kommer det också vara möjligt för kvinnor i Sverige att gå med i studien.

För mer information, besök vår hemsida: https://www.pactstudie.se/

Samarbeten

Postpartum Depression: Action Towards Causes and Treatment (PACT) Consortium (http://www.pactforthecure.com/)

Finansiering

ALF medel, Region Uppsala

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@kbh.uu.se

För att främja perinatal psykisk hälsa är barnmorskor och förlossningsläkare viktiga aktörer när det gäller att screena och remittera kvinnor med PPD till psykiatrin. Många faktorer kan minska engagemanget för förebyggande åtgärder och insatser från både mödrar och vårdpersonal.

I den här studien undersöks anonymt föräldrars och vårdpersonals kunskaper om och attityder till PPD, samt deras uppfattning om bakomliggande processer (kausal attribution). Studien är en del av ett större forskningsprojekt som kommer att studera dessa forskningsfrågor i 11 länder (Frankrike, Nederländerna, Italien, Spanien, Portugal, Estland, Norge, Bulgarien, Polen, Grekland, Cypern och Sverige). Hypotesen är att en högre kunskapsnivå om perinatal depression är förknippad med en mer positiv attityd gentemot kvinnor med PPD hos både föräldrar och vårdpersonal. Därigenom skapas förutsättningar för att ge mödrar en positiv vårdupplevelse, och att möjliggöra för dem att söka hjälp vid behov, för att förbättra kvaliteten på den perinatala vården.

Samarbeten

Foundation FondaMental (France); ledande institution för detta internationella projekt, med ansvar för koordinering, datainsamling, datahantering, analyser och rapporter gällande den övergripande jämförelsen mellan de 11 deltagarländerna.

Finansiering

-

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@uu.se

Depression i nyförlösta kvinnor ingår ofta känslor av otillräcklighet inför modersrollen samt skam- eller skuldkänslor, och kan även påverka hennes förmåga att skapa anknytning till sitt barn, vidmakthåller depressionssymptomen. I förlängningen kan otrygg anknytning mellan moder och barn ge beteendeproblem hos barnet som aggression och undvikande, ångest och depression i tonåren, negativa effekter på den kognitiva utvecklingen och tillitsproblem i nära relationer.

Babysim är en strukturerad form av samvaro som syftar till att lära barnet livsviktiga kunskaper och att stimulera barnets utveckling socialt, intellektuellt och motoriskt. Mamman deltar på ett aktivt sätt och uppmuntras att utföra olika övningar. I BIDAP-projektet, vill vi undersöka om babysim kan användas som en intervention för att minska depressiva symptomen hos nyblivna mammor och även stärka anknytningen mellan mor och barn.

Samarbeten

Region Uppsala

Ansvarig forskare/kontaktperson

Alkistis Skalkidou, alkistis.skalkidou@uu.se

Sara Sylvén

Ludmilla Rosengren

Projektet ”Graviditets- och förlossningsrelaterad medieanvändning för att stödja mödrars psykiska hälsa” med akronymen PACMUM, är ett projekt som ligger i skärningspunkten mellan forskningsområdena kvinnorälsa och mediepsykologi. I projektet studerar vi hur exponering för graviditets- och förlossningsrelaterat innehåll på den populära sociala medieplattformen YouTube kan spela en roll för graviditetsrelaterad ångest.

Graviditetsrelaterad ångest kan inte bara ha långvariga negativa konsekvenser för både mor och barn, utan mödrars psykiska problem är också fortfarande mycket stigmatiserade och inte lätta att diskutera med vårdpersonal eller vänner. Det är därför särskilt viktigt att studera hur mödrars psykiska hälsa kan stödjas genom icke-traditionella metoder, till exempel via sociala medier. Detta projekt syftar till att förbättra vår förståelse för hur YouTube kan användas strategiskt för att förbättra mödrars psykiska hälsa, men också för hur innehållsskapare informellt och ofta oavsiktligt kan spela en roll i sina följares hälsobeteenden och upplevelser.

Finansiering: Marie Skłodowska-Curie Actions – Postdoktoralt stipendium till Femke Geusens

Samarbeten: Reproduction and Lifestyle for Healthier Families Research Group, KU Leuven (Belgien)

Ansvarig forskare/kontaktperson: Femke Geusens (femke.Geusens@uu.se)

3PAD: Physiological Predictors of Postpartum Anxiety and Depression

Syftet med 3PAD är att försöka förutsäga vilka kvinnor som har högre risk för förlossningsdepression, eller postpartumdepression (PPD), genom två så kallade neurofysiologiska mätningar. Genom att mäta hur ögats pupill rör sig (pupil dilation, PD) och hur fort hjärtat slår (heart rate variability, HRV) i vila och under koncentration beräknar vi hur kroppen reagerar på stress och avslappning, något som är viktigt för risken att utveckla symptom på ångest och depression.

Forskningshuvudman

Uppsala universitet

Samarbeten

Psykologiska Institutionen och Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet
University of Zurich, Schweiz

Finansiering

Projektmedel från Vetenskapsrådet (VR) Dnr 2023-01928; Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan https://uu.se/forskning/womher/

Ansvarig forskare/kontaktperson

Emma Fransson,
emma.fransson@kbh.uu.se

Allison Eriksson
allison.eriksson@kbh.uu.se

Information för deltagare

https://www.kbh.uu.se/forskning/obstetrisk-och-reproduktiv-halsoforskning/huvudforskningsomraden-och-projekt/3pad/

Vården är i dag till stor del inriktad på att behandla symptom, snarare än att förebygga, psykisk ohälsa. Ett mål med RE-MEND är att ta fram bättre strategier för att förebygga att utsatta individer utvecklar psykisk ohälsa under känsliga faser i livet. Ett annat är att minska stigma i samband med psykiska problem.

Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt ska projektet hantera kunskapsluckor och utmaningar genom att:

1. fokusera på fyra kritiska och speciellt känsliga faser i livet där en individs mottaglighet för att utveckla psykisk ohälsa starkt påverkas av förändringar i hormonbalansen; forsterstadiet/tidig utveckling, puberteten, graviditet/förlossning och övergångsåldern när man blir äldre.
2. sammanställa och jämföra data från flera stora populationsbaserade studier runt om i Europa, för att kunna upptäcka tidiga risker och skyddande faktorer som påverkar mentala hälsotillstånd i befolkningen under dessa fyra livsstadier.
3. undersöka hur biologiska, medicinska och sociala aspekter interagerar. Till exempel kommer fynden från de populationsbaserade- och kliniska studierna att kompletteras med experimentella studier för att hitta orsakssamband mellan biologiska mekanismer, miljöfaktorer och psykisk ohälsa.
4. använda biostatistik, maskininlärning och artificiell intelligens för identifiering av möjliga biomarkörer för att bedöma en persons mentala hälsa, personens känslighet för sjukdom, individanpassade insatser och läkemedelsutveckling.
5. undersöka hur projektets resultat kan användas för att förändra medicinsk praxis och minska stigmatisering av drabbade individer med hjälp av kommunikationsforskning.

Samarbeten:

• Uppsala universitet, Sverige (koordinator)
• Fondazione Telethon, Italien
• Helsingfors Universitet, Finland
• International Centre for Diarrhoeal Disease Research, Bangladesh
• Karlstads universitet, Sverige
• Karolinska Institutet, Sverige
• Max Planck für Psychiatrie, Tyskland
• Mount Sinai School of Medicine, USA
• Stockholms universitet, Sverige
• Ulster University, Nordirland
• Umeå universitet, Sverige
• Università degli Studi di Milano, Italien
• University of Rochester School of Medicine and Dentistry, USA
• Universität Bielefeld, Tyskland
• Universität zu Köln , Tyskland
• Vetenskap & Allmänhet, Sverige

Finansiering: forsknings- och innovationsprogrammet Horizon Europe GA No. 101057604