Jale Poljarevius samlar samhällets goda krafter mot de kriminella gängen

I oktober utkommer Jale Poljarevius med sin uppmärksammade självbiografi Polismannens tårar. På 277 sidor vittnar han om upplevelser från de första åren som patrullerande polis i Stockholm city fram till sitt nuvarande uppdrag som underrättelsechef i Polisregion Mitt. Som läsare tas vi genom ett Sverige i förändring där Jale ser de kriminella nätverken bli mer organiserade, våldet grövre och gärningsmännen yngre. Måndag 24 november är det Uppsalas gymnasieelevers tur att ta del av Jales erfarenheter då han är en av experterna som gästar Kunskap för Livet.

– Barn och unga exponeras dagligen för enorma mängder information på olika digitala plattformar. Dessvärre är även de kriminella gängen aktiva online i avsikt att rekrytera nya medlemmar, vilket gör det absolut nödvändigt att vi medvetandegör den yngre generationen om riskerna de kan utsättas för på nätet. Därför är direkta möten med Uppsalas unga en prioriterad aktivitet för polisen och Kunskap för Livet en självklar arena att delta vid, konstaterar Jale Poljarevius.

Väl inne i gängmiljön drivs de yngsta medlemmarna ofta att utföra de grövsta brotten. Antalet våldsdåd med unga gärningsmän har nått exceptionella nivåer, men alltjämt är vissa så ofattbara att de tränger genom nyhetsbruset – bland dem morden på tre Uppsalabor mellan 15 och 20 år gamla som väckte internationell uppmärksamhet. Nästan lika skrämmande är att uppgifter som tidigare skulle fyllt löpsedlar numera knappt når notisspalten. Att 134 svenska barn i åldrarna 15 till 17 år satt häktade 31 januari i år rapporterades visserligen i tidningen Advokaten men de stora mediehusen tittade åt annat håll.

– Brottsförebyggande rådet har i intervjuer med kriminella ”värvare” identifierat ett mönster av riskfaktorer som banar väg för nätverken. Mycket rör problem i skolsituationen: mobbning, bråk, skolk och utanförskap. Baserat på polisens operativa erfarenheter inkluderar jag ”våld i hemmet”, vilket ger en samlad situation där gängens löften om brödraskap, rikedom och status kan verka lockande. Men sanningen om den kriminella tillvaron är en helt annan, och här måste samhället visa en motbild som inspirerar till bättre och smartare livsval, säger Jale Poljarevius.

I den politiska debatten är brott begångna av unga ett allt populärare slagträ. I sitt slutbetänkande föreslår Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare både minskad straffrabatt för åldersgruppen 15–17 år och sänkt straffmyndighetsålder till 14 år för brott där minimistraffet är fyra år eller mer. I DN Debatt tog ett av landets riksdagspartier ny tätposition då de förespråkade att de kommande fem åren ska även 13-åringar kunna fängslas för de grövsta brotten.

– Själv jobbar jag för att mobilisera samhällets aktörer att stå redo med samordnade insatser så snart vi identifierar riskbeteenden. Barn och unga som visar tecken på att något inte ligger rätt till eller rör sig i skadliga miljöer ska omgående få stöd från kommun, vård och polis. I andra änden av risktrappan där kriminalitet hunnit bli en del av identiteten måste socialtjänst, skola och polis kliva in med omhändertaganden, skydd och avhopparverksamhet, resonerar Jale Poljarevius.

För sitt arbete har Jale Poljarevius utsetts till Årets Trygghetsambassadör med motiveringen att hans initiativ kring myndighetssamverkan är en ”väsentlig framgångsfaktor och förklaring till att Uppsala blivit en tryggare plats”. Och utvecklingen i vår stad fortsätter att ge Jale rätt: Förra vintern kunde Gottsunda efter en rad strategiska insatser tas bort från listan över Sveriges särskilt utsatta områden. I september 2025 bedömde polisen att antalet Uppsalabor med gängkriminella kopplingar minskat med nästan en tredjedel de senaste två åren.

– Jag talar helst inte i specifika siffror, men mycket pekar på att vi rör oss i en positiv riktning där vi genom att lagföra flera tongivande aktörer i nätverken även öppnar viktiga dörrar för yngre medlemmar som söker vägar ut ur gängmiljön. Och det jag vill förmedla till alla ungdomar på plats vid Kunskap för Livet är att vara uppmärksamma på situationer de kan hamna i, men framför allt att aldrig någonsin ge upp hoppet, för det råder inga tvivel om att vi kommer att gå segrande ur detta.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Henrik Halvarsson m fl