Mia Ramklint och Ulf Risérus lär unga konsten att äta klokt

En allsidig och varierad kost tillhör de viktigaste faktorerna för en god hälsa. Ett populärt sätt att visualisera en välbalanserad måltid är tallriksmodellen, en svensk klassiker som hängt med sedan 1976 men som dessvärre sällan speglas i ungas matvanor. En aktuell studie av svenska tonåringars näringsintag visar att de gärna och ofta ersätter lagad mat med godis, chips, kakor och söta drycker. Skolan utgör inget undantag, står fisk eller vegetariskt på menyn kan närliggande kiosker räkna med långa köer.

– Kostsammansättningen, alltså vad, när och hur vi äter, är otroligt relevant. Till exempel har våra nya europeiska riktlinjer för kostbehandling av diabetes skiftat fokus till vilka livsmedel och vilken mat vi bör äta, snarare än mängden fett, proteiner och kolhydrater vi äter. Själva lät vi i en studie unga vuxna äta muffins bakade med solrosolja respektive palmolja i sju veckor, och såg tydligt hur de som överkonsumerade palmolja med mättade fetter fick avsevärt höjda nivåer av både lever- och bukfett. Vi vet också att det är bättre att få i sig fetter från nötter än smör, precis som att kolhydrater från ett helt äpple är nyttigare än de i juice, säger Ulf Risérus, professor vid Uppsala universitet.

För många ungdomar har det material de möter och själva publicerar online stor inverkan på deras kostvanor. Mat och ätande ses som viktiga identitetsmarkörer förknippade med en överhängande risk att visa upp en ofördelaktig version av sig själv. Flera efterlever oskrivna normer och ideal, till exempel att flickor inte ska äta stora portioner. Att många även jämför sig med bilder de tar del av i sociala medier bidrar utan tvekan till det faktum att 8 av 10 kvinnor i åldrarna 16 till 29 år lider av kroppskomplex som begränsar deras vardag.

– Sociala faktorer som smalhetsideal kan ha större påverkan på sårbara individer, något som i sin tur kan ha koppling till skillnader i hjärnans belöningssystem: upplever du det mer positivt att gå ner i vikt blir det lättare att svälta sig. Har du dessutom svårt att reglera känslor och impulser kan det leda till beteenden som syftar till att hantera starkt negativa känslor, och här är tyvärr självsvält och hetsätning vanligt förekommande. Lyckligtvis blir merparten av dem som drabbas av ätstörningar friska, och nu genomför vår forskargrupp ett projekt i syfte att skapa fungerande behandlingar även för dem som lever med svår ihållande ätstörning, säger Mia Ramklint, professor och läkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Forskning visar att vi grundlägger våra matvanor redan i unga år. Att tidigt vänja sig vid en varierad kost ökar därmed förutsättningarna till ett hälsosammare liv i vuxen ålder. En undersökning utförd av Livsmedelsverket bekräftar att många 14-åringar väljer bort rätter vars smak, konsistens och utseende skiljer sig från vad de är vana med från hemmet. Samma studie visar att frukt och grönsaker utgör endast en liten del av tonåringarnas måltider, liksom att gruppen äter desto mer av energitäta och näringsfattiga livsmedel á la snacks och läsk.

– En bra och näringsriktig kost ger många fördelar. Vår forskning visar bland annat att den nordiska kosten med fet fisk, rapsolja, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär har positiva effekter på både vikt, blodfetter, leverfett, inflammation och glukoskontroll. I redan nämnda muffinsstudie såg vi dessutom att fleromättade fetter bidrog till ökad muskelmassa bland yngre, normalviktiga personer. Kort sammanfattat bekräftar vetenskapen att ett hälsosamt kostmönster är ett viktigt verktyg i att förebygga bland annat typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, konstaterar Ulf Risérus.

En avhandling vid Göteborgs universitet fastslår också att svenska tonåringar är målgrupp för en flodvåg av matrelaterade budskap, vilket försvårar för gruppen att veta vem och vad de ska lita på. Intervjuer med 15 till 17-åringar visar att de ofta reflekterar kring källor, litar mindre till budskap med kommersiella syften och hyser större tillit till personer som de uppfattar har relevant kompetens och vill deras bästa, såsom idrottstränare, lärare och föräldrar. Det är resultat som ställer krav på samhälle, skola och omgivning att stötta barn och unga i att förändra sin livsmedelskonsumtion för att minska risken för ohälsa.

– Det finns flera preventiva faktorer mot psykisk ohälsa: Att lyckas socialt och studiemässigt i förskola och skola är skyddande. Känslomässigt stöd inom familj och nära relationer betyder också mycket. Talar vi om ätstörningar är det dessutom viktigt att tydligt visa för barn och unga att normalt ätande är att äta tillräckligt och regelbundet, vilket i sin tur är en friskfaktor. Därför ser jag väldigt mycket fram emot att möta gymnasieeleverna i Uppsala universitetsaula och tillfället att besvara så många som möjligt av alla de frågor om ätande som berör dem, säger Mia Ramklint.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl