Sissela Nutley ger unga verktyg att ta kontroll över sin skärmtid

Knappast något har undgått skärmarnas och de sociala mediernas intåg i våra liv. Varje dag beräknas den genomsnittlige mobilanvändaren ta upp sin smarta telefon 350 gånger för att tillbringa 6 timmar och 15 minuter framför en skärm. Kanske är det inte så märkligt då vi alltid har kunskap, vänner och kravlös förströelse ett knapptryck bort. Över axeln har vi dessutom de stora techbolagen vars sofistikerade logaritmer skapar maximalt beroendeframkallande appar. Men hur påverkas egentligen våra hjärnor av att ständigt vara digitalt påslagna?

– Forskningen påvisar tydliga sårbarheter, inte minst i relation till sociala medier och det är framför allt att vara tjej, ha låg självkänsla och att bry sig mycket om utseende. Och ärligt talat, vem gör inte det som har vuxit upp i den tidsålder vi befinner oss i? Tyvärr är dagens unga de första som växer upp med så många digitala inslag i sin barndom, alltså måste de navigera ganska mycket på egen hand då vi vuxna saknar manual att utgå från. Så här har både unga, föräldrar och forskare mycket att lära av varandra, konstaterar Sissela Nutley, forskare vid Karolinska Institutet som 24 november möter Uppsalas gymnasieelever då Kunskap För Livet återvänder till universitetsaulan.

Samhället gör sitt bästa för att möta de utmaningar vår eskalerande skärmtid medför. Sedan 2019 klassificerar Världshälsoorganisationen Gaming disorder (datorspelsberoende) som psykiatrisk diagnos och år 2024 formulerade Folkhälsomyndigheten rekommendationer för barn och ungas skärmanvändning. I dessa anges en bra tumregel för ungdomar i åldern 13–18 år till max tre timmar skärmtid per dag. I verkligheten snittar våra svenska tonåringar på närmare sju timmar skärmtid, skolarbete oräknat, så det finns onekligen att jobba på.

– För att maximera våra förutsättningar till mentalt välmående måste vi skapa balans i sju saker. En av dessa sju som vi får allt svårare att sköta är sjyst fokustid. Här är våra mobiler en bidragande faktor, och att slå av notiserna räcker inte. I en studie såg forskare att elever som pluggar med telefonen i flygplatsläge men inom räckhåll har svårare att ta in ny kunskap än de som har telefonen i ett annat rum, vilket indikerar att det stjäl koncentration bara att låta bli att kolla sin mobil. Samma fenomen iakttas i sociala sammanhang, så vill vi vara närvarande måste vi nog lämna telefonen några meter bort, säger Sissela Nutley.

Hur ser då ungdomarna på sina skärmvanor? Enligt Statens medieråds undersökningar känner allt fler unga missnöje över att de ägnar för mycket tid åt mobil och sociala medier. Tre av fyra 17–18 åringar anger även att deras medieanvändning bidrar till att de inte sköter andra viktiga aktiviteter – en andel som stämmer väl överens med de 72 procent av deltagarna i premiären av Kunskap för livet som upplevde att de är mer eller mindre beroende av sin mobil. Å andra sidan är telefonen inte lätt att överge: Hälften av alla tonåringar känner utanförskap när de inte har ”tillräcklig” skärmtid och tillgång till sociala medier.

– Det är utan tvekan en utmaning att hantera vår alltmer uppkopplade vardag. Vi har saker i våra hjärnor som gör det svårt att sluta scrolla och desto lättare att fastna i digitala medier. Men ska vi göra livet mer som vi vill ha det måste vi bli bättre på inte låta skärmarna gå ut över våra basbehov. Hittills har samhället lagt stor vikt vid de problem vi uppfattar, men nu tror jag att vi är redo för lösningar och beteendeförändring, säger Sissela Nutley.

Här har skola och föräldrar en viktig uppgift. Aktuell OECD-statistik fastslår att Sverige är sämst i Europa på klassrumsdisciplin och att var tredje elev distraheras av andras digitala verktyg, vilket föranlett Skolverket att undersöka hur digitala enheter som mobiltelefoner används i skolan. Parallellt erbjuder Folkhälsomyndigheten flera råd till vuxna som vill stötta sina barn och tonåringar att bemästra sin skärmtid. Men frågan är om vi liksom Bill Gates helt enkelt bör vänta till barnets 14-årsdag med att tillåta mobiltelefoner?

– Telefonerna kan vara fantastiska verktyg så personligen tror jag mer på att hjälpa ungdomarna med kunskapsbaserade tips på vad de kan göra för att ta hantera sin skärmanvändning och inspirera dem att känna att de verkligen kan återta kontrollen över sin tid. Därför ser jag väldigt mycket fram emot mötet med Uppsalas ungdomar i universitetsaulan och möjligheten att ge dem verktyg och strategier som de förhoppningsvis får nytta av längs vägen in i vuxenlivet.

Se video: Hur mår barn och unga i en digital tid?

Text: Magnus Alsne, foto: Lina Eidenberg Adamo, Mikael Wallerstedt m fl