Nu tas första steget till en förebyggande behandling mot ledgångsreumatism
Med en unik samling patientprover söker forskare vid Farmaceutiska fakulteten efter subtyper av antikroppen ACPA som bidrar till utveckling av ledgångsreumatism. ”Lyckas vi är nästa steg att utveckla en substans som blockerar antikroppens tillväxt och kan stoppa sjukdomen i dess linda” säger Camilla Eriksson.
(Bild borttagen) Forskning pågår vid Testa Center, Uppsala
Ledgångsreumatism uppstår då vårt immunförsvar skapar antikroppar som reagerar på och angriper kroppens egen vävnad. Sjukdomen diagnosticeras genom mätning av mängden ACPA (anti-citrullinerade protein-antikroppar) som majoriteten av de drabbade utvecklar redan i ett tidigt skede. Nu inleder forskare vid Uppsala universitet en studie i syfte att identifiera eventuella subtyper av ACPA, vilka på sikt kan bana väg för en förebyggande behandling mot ledgångsreumatism.
– Våra första delmål är att fastställa existensen av subtyper till ACPA och att definiera deras specifika egenskaper. Väl där är nästa steg att utveckla en substans som blockerar deras tillväxt, vilket sammantaget kan generera både bättre diagnosverktyg och ett läkemedel som hindrar utveckling av ledgångsreumatism. Till vårt förfogande har vi en omfattande mängd antikroppar av slaget Immunoglobulin G som vi renat ur patientprover från Karolinska Institutet, säger Camilla Eriksson, doktorand vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
Teamet har utfört den första fasen av sitt arbete vid Testa Center, Sveriges testbädd och innovationscenter inom biotekniska processer. Med geografisk placering vid Cytivas site i Uppsala ger Testa Center universitetets forskare nära tillgång till industriella laboratoriemiljöer, högkvalitativa instrument och teknisk expertis. Resurser som möjliggör både testning och uppskalning av biologiska processer.
(Bild borttagen) Camilla Eriksson, doktorand, Farmaceutiska fakulteten
– Under tre veckor i Testa Center med dess state-of-the-art teknologi har vi skapat en provbas som kommer att tillgodose våra behov genom hela projektet. Når vi i mål hoppas vi kunna erbjuda ett effektivt och lättillgängligt verktyg mot en sjukdom som idag drabbar upp till 1 procent av västvärldens befolkning, säger Erik Jacobsson, forskare vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
Tidigare svenska studier av ACPA har till följd av begränsad provtillgång utförts på pooler från flera olika patienter, men med den mängd antikroppar som nu renats ur varje unikt plasmaprov möjliggörs dels individuella bioanalyser av varje enskild patient, dels andra framtida studier.
– Vi hoppas bland annat bidra till att kartlägga huruvida en specifik subtyp av ACPA spelar en aktiv roll i att generera smärta – vilket är i fokus för en grupp vi samarbetar med vid Karolinska Institutet. Vi ser också en möjlighet att identifiera om vissa subtyper av ACPA är aktiva vid utveckling av andra, mer aggressiva sjukdomar. Kunskap som på sikt även kan bidra till individualiserad behandling av ledgångsreumatism, säger Sunithi Gunasekera, forskare vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
FAKTA
- Ledgångsreumatism är den vanligaste reumatiska sjukdomen i Sverige och drabbar främst kvinnor. Behandling syftar till att dämpa inflammation och smärta och att, i bästa fall, få dem att försvinna helt.
- Testa center ger Uppsala universitets forskare tillgång till modern utrustning inom bioteknisk processindustri. Universitetet använder även lokalerna för utbildning i bioprocess- och läkemedelsutveckling.
- I projektgruppen ingår Camilla Eriksson, Erik Jacobsson, Sunithi Gunasekera och Mingshu Zhang, alla vid Uppsala universitets forskningsgrupp i Farmakognosi under ledning av professor Ulf Göransson.
MER INFORMATION
KONTAKT
(Bild borttagen) Camilla Eriksson, doktorand
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Camilla.A.Eriksson@uu.se
(Bild borttagen) Erik Jacobsson, forskare
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Erik.Jacobsson@farmbio.uu.se
(Bild borttagen) Sunithi Gunasekera, forskare
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Sunithi.Gunasekera@farmbio.uu.se
text: Magnus Alsne, foto: Farmaceutiska fakulteten