Anna Rosling Rönnlund visar unga hur deras värld ser ut

Doppa tån i valfritt nyhetsflöde och du riskerar att drunkna i en flodvåg av konflikter, katastrofer och klimatförändringar. Väljer du att istället lyssna till internationella rapporter så lever vi i en tid präglad av minskad global ojämlikhet, ökad förväntad livslängd och en rad andra framsteg som saknar motstycke i mänsklighetens historia. Den självklara frågan är vem som har rätt? Och vad ska vi egentligen tro om vår egen och världens framtid?

– Det vi vet säkert är att många svenska ungdomar ser betydligt mörkare på utvecklingen än vad de borde. Men de är inte ensamma. Våra undersökningar visar att de flesta människor lever med en bild av världen som mer skrämmande, våldsam och hopplös än vad den i själva verket är. Mycket bottnar i en okunskap om den snabba utveckling som sker inom allt från utbildning till hälsa. Alltså måste vi prata med våra unga om hur världen faktiskt ser ut, säger Anna Rosling Rönnlund, vice vd i stiftelsen Gapminder.

Generation Z är den första att växa upp med världen i sin hand. I det ständiga kommunikationsflöde den nya tekniken erbjuder väljer många sociala medier framför etablerade kanaler som källa till nyheter. Här är tempot utan tvekan högre, men det är också plattformar där desinformation och propaganda sprids både snabbast och längst. En studie vid Uppsala universitet visar att de flesta ungdomar gärna håller sig uppdaterade, men också att materialet de möter ofta framstår som överväldigande och bidrar till oro för samtid och framtid.

– När du söker information är det bra att göra det med lika delar tillit och ifrågasättande. Några bra tumregler är att välja källor med omsorg och lita till det som är trovärdigt men samtidigt behålla ett kritiskt öga. Har till exempel en vetenskaplig studie en sponsor i ryggen och vad säger egentligen statistiken den presenterar? Dessutom måste vi komma ihåg att stora framsteg sällan har samma nyhetsvärde i media som larmrapporter, och här har skolan en viktig uppgift att förse eleverna med kunskap i källgranskning, säger Emma Frans, forskare och författare till Sant, falskt eller mittemellan?

Håller vi oss till garanterat sponsorfria rapporter så kan vi bland annat konstatera att de första 20 åren på årtusendet halverades den extrema fattigdomen i världen. Vi lär oss också att 89 procent av alla barn vaccineras mot minst en sjukdom under sitt första levnadsår. Likaså att 90 procent börjar i skolan vilket bidragit till att läskunnigheten idag är högre än någonsin. Men när Gapminder testar allmänhetens kunskap om detta påminner svaren mer om en världsbild hämtad ur Tintin i Kongo.

– Oavsett om vi frågar företagsledare, professorer eller högstadieelever är resultaten ofta sämre än slumpen. Det beror på att förändringarna sker snabbare än vi hinner uppdatera oss, men också hur våra hjärnor fungerar. Det ligger i våra nedärvda instinkter att uppmärksamma dåligt framför bra, att dela in saker i två grupper med ett gap emellan och att gärna ta till generaliseringar. Men när vi istället baserar våra åsikter på starka, stödjande fakta framträder snart en mer balanserad bild som bidrar till att vi vågar känna hopp inför framtiden, säger Anna Rosling Rönnlund.

Många psykologer menar att människan har svårt att ta in och engagera sig i det som känns fjärran. Men med vår tids globala kommunikation kan det som äger rum på andra sidan jordklotet framstå minst lika konkret som det som pågår hos grannen. Därför anser allt fler det vara en fråga om både solidaritet och ansvar att öka sin kunskap om världen, och forskning bekräftar att studenter som lär sig om globala frågor är mer än dubbelt så benägna att se vikten av personligt engagemang för att åstadkomma förändringar.

– Vi vet hur mycket ungdomars bild av världen betyder för deras vilja att verka för framtiden, och när tonåringar inser hur mycket som faktiskt går i rätt riktning får de ofta motivationen de behöver för att bidra till fortsatt förbättring. Därför är det ett otroligt viktigt tillfälle för Gapminder att vid Kunskap För Livet få möta Uppsalas gymnasieelever, besvara deras frågor om globala trender och inte minst bidra till att stärka deras nyfikenhet på den värld de lever i.

Text: Magnus Alsne, foto: Jann Lipka, Johan Bodin, Mikael Wallerstedt mfl