Forskarprofilen Elisabet Nielsen banar väg för bättre läkemedelsbehandlingar
– Vi vill vara ledande miljö för forskning och utbildning inom klinisk farmaci och farmakoterapi, säger professor Elisabet Nielsen som tillsammans med sitt team gör sig redo att bana väg för bättre, säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i vården.
Klinisk farmaci är en disciplin som blir allt viktigare i takt med att vi lever längre och får tillgång till mer avancerade läkemedelsbehandlingar. Flera svenska regioner har redan integrerat farmaceuter i sina vårdteam. När dessutom vårdcentraler, äldreboenden och hemsjukvård rekryterar läkemedelsexperter ökar behovet av ny kompetens och kunskap, och 2024 rekryterades Elisabet Nielsen till Uppsala universitets nyinrättade professur i klinisk farmaci.
Elisabet Nielsen, Professor i klinisk farmaci
– Vår forskargrupp är en del i Farmaceutiska fakultetens långsiktiga satsning på bättre läkemedelsanvändning, och nu är vi på plats i de nya lokaler som vi delar med teamen i Samhällsfarmaci och Läkemedelsepidemiologi. Här arbetar forskare och lärare med samma utmaningar men ur kompletterande perspektiv, ett upplägg jag är övertygad om kommer att generera precis de tvärvetenskapliga styrkor vi behöver.
Då Elisabet Nielsen år 1998 tog apotekarexamen var den kliniska farmacin redan på tillväxt i framför allt USA och Storbritannien, men i Sverige hade ämnet ännu inte hittat in i utbildningskatalogerna. Därefter har utvecklingen gått desto snabbare, och idag erbjuder Uppsala universitet både fristående kurser och det ettåriga magisterprogrammet i klinisk farmaci.
– Bra, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning är absolut nödvändig inom alla delar av vården. Vi erbjuder redan verksamhetsförlagd utbildning i flertalet av Sveriges regioner, men arbetar för att skapa ännu fler studieplatser till alla de studenter och yrkesverksamma som vill fördjupa sin kompetens i området.
Parallellt med sitt engagemang i utbildning har Elisabet Nielsen efter sin disputation 2011 byggt upp en forskargrupp i klinisk farmaci. Tillsammans har de publicerat en rad uppmärksammade studier i samverkan med vården. Hit hör Henrik Cams doktorandprojekt med fokus på bättre läkemedelskommunikation vid utskrivning, ett arbete som inom kort omsätts i praktisk intervention. Nyligen försvarade Maria Swartling sin avhandling med fokus på optimerad användning av antibiotika.
Maria Swartling och Elisabet Nielsen, Institutionen för farmaci
– Rätt dosering är en central komponent i varje antibiotikabehandling. Därför har vi utvecklat en arbetsmetod för modellbaserad precisionsdosering som vi just nu prövar i en pilotstudie vid Akademiska sjukhusets Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar. I dagsläget arbetar vi med fokus på vankomycin, men hoppas på sikt implementera modellen som plattformslösning även inom andra områden som kräver precisionsdosering.
Inom kort inleder forskargruppen även ett projekt där de med finansiering av Vetenskapsrådet ska undersöka möjligheterna att applicera time-lase mikroskopering för att snabbare identifiera effektiva och individanpassade antibiotikabehandlingar. Metoden – som framför allt väntas bli värdefull vid svårbehandlade infektioner orsakade av multiresistenta bakterier – kombinerar bildanalys, maskininlärning och matematisk modellering.
– Farmaceutisk kompetens är otroligt viktig i vården, både i dagligt teambaserat patientarbete och i den kliniska forskningen. Den kliniska farmacin är alltjämt en ung profession där forskning skapar både förankring och plats för utveckling. Vi står inför en framtid där tekniska framsteg förändrar vården och banar väg för nya möjligheter till effektiv monitorering av hälsodata, vilket i sin tur skapar utrymme för de optimerade och individanpassade läkemedelsbehandlingar som är vårt mål.
Fakta
- Klinisk farmaci och farmakoterapi syftar till att utveckla och främja en rationell och ändamålsenlig användning av läkemedel.
- Området präglas av multiprofessionellt arbete med patienten i fokus.
- Elisabet Nielsens forskargrupp utvärderar såväl terapiområdesspecifika frågeställningar som kliniskt farmaceutiska arbetsmetoder med målsättningen att åstadkomma en optimerad läkemedelsanvändning.
text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt