I Fokus: Ola Spjuth implementerar AI i forskningens DNA

Den artificiella intelligensen har på kort tid intagit en självklar plats i vår vardag. Många har redan svårt att tänka sig en tillvaro utan Siri och Spotifylistor. Lika utmanande är det att föreställa sig hur långt den nya tekniken faktiskt kan ta oss. Alla spektakulära framsteg till trots känns horisonten alltjämt avlägsen. Inte minst inom livsvetenskaperna där forskningen står på tröskeln till en potentiell revolution.

– Till våren driftsätter vi ännu en robotiserad facilitet vid Uppsalas Biomedicinska Centrum. Den här gången med alla instrument samlade i ett utrymme, vilket ger oss en miljö där alla moment kan genomföras i ett slutet system. Därmed tar vi nästa stora steg mot att förverkliga vår vision om det autonoma laboratoriet där robotar utför experimenten och artificiell intelligens föreslår nästa steg, berättar Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik.

För den nya faciliteten väntar uppgifter som tidigare inte varit möjliga att utföra: Med ett färskt anslag från Vetenskapsrådet ska Ola Spjuth och hans team utforska effekterna av att kombinera två eller flera läkemedel med målet att möjliggöra nya behandlingar. Längs vägen kommer gruppen även använda sig av CRISPR/Cas9, tekniken för genutslagning som belönades med 2020 års Nobelpris i kemi.

– Många läkemedel visar sig efterhand användbara mot fler sjukdomar än dem som de utvecklats mot. Att återanvända redan godkända substanser för nya terapiområden, drug repurposing, ökar snabbt i medicinsk betydelse. Samtidigt är det svårforcerad terräng, och sedan tre år ingår vi som en av 24 handplockade miljöer i REMEDI4ALL, en EU-finansierad plattform dit forskare med lovande idéer vänder sig för stöd att utvärdera utrymmet att behandla nya sjukdomar med existerande läkemedel.

I gränslandet mellan den egna korridoren och europiska konsortier leder Ola Spjuth även utvecklingen av en nationell AI-strategi för SciLifeLab. Ribban ligger högt: Sverige ska ta plats bland världens ledande forskningsnationer och SciLifeLab ska tillgängliggöra resurserna som krävs för att nå ända fram. Att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse investerat tre miljarder i datadriven life science har öppnat en rad dörrar. Nu gäller det att förvalta möjligheterna på bästa sätt.

– Den tekniska utvecklingen går så snabbt och på så bred front att den är svår att överblicka. Jag förstår om man känner viss oro och reagerar med passivitet, likväl måste vi acceptera att den artificiella intelligensen är här för att stanna och snart kommer att influera i princip all forskning. Det gör utbildning och inspiration till centrala redskap i SciLifeLabs verktygslåda. Vi måste helt enkelt öppna Life Science-Sveriges ögon för AIs potential att göra välfungerande verksamheter ännu bättre.

På hemmaplan har det arton personer starka teamet redan gjort läxan. Genom att förvalta den nya teknikens möjligheter har forskningsmiljön etablerat sig som ledande kraft inom storskalig analys av celler med hjälp av automatiserad mikroskopi och bildanalys med AI. Parallellt intar gruppen pole position även inom högre utbildning, och då de hösten 2022 invigde Europas första robotiserade kurslaboratorium riktades strålkastarna mot Uppsala.

– De första filmerna inifrån kurslabbet fick stort genomslag på sociala medier. Studenterna uppskattar verkligen att jobba praktiskt med robotiserade experiment och läkemedelsindustrins feedback är uteslutande positiv. Det vi ser är resultatet av ett långsiktigt arbete där vi designat kurspaket som ger nästa generation Life Science-experter kunskaperna de måste ha. Även på mastersnivå välkomnar vi examensarbetare från hela världen och de som kommer hit visar inspirerande engagemang.

Nya talanger kommer utan tvekan att behövas. I Uppsala Science Park etablerar Ola Spjuth och forskarkollegan Jordi Carreras Puigvert just nu Phenaros Pharmaceuticals, ett företag där de genom att integrera artificiell intelligens, fenomik och automatisering vill accelerera läkemedelsupptäckt och bedöma potentialen hos nya läkemedelskandidater. Marknaden är redo och innan laboratoriet ens är på plats har Phenaros betalande kunder, mottagit utmärkelsen Attraktivt Innovationsprojekt och slutfört en framgångsrik investeringsrunda.

– Uppsalas biotechlandskap är en närmast perfekt grogrund. Vi är övertygade om värdet i fysisk närvaro, och här befinner vi oss bara några steg från våra kollegor vid Uppsala universitet, SciLifeLab och Akademiska sjukhuset. Med en kort tågresa når vi våra samarbetspartners i Stockholm. AI och automation ställer forskningen inför en oerhört spännande framtid, och jag kan inte tänka mig en bättre plats att möta den än här och nu, konstaterar Ola Spjuth.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl