Mathias Hallberg inspirerar unga att bryta ovanor och beroenden

Nästan 200 år har gått sedan Brännvinsdraken gjorde entré i Sverige för att illustrera ett supande som då tangerade 20 liter ren sprit per person och år. Sedan dess har alkoholen fått konkurrens av en mängd lockelser, och via ny teknik, sociala medier och influerare är vi idag måltavlor för ett ständigt flöde av uppmaningar att testa – och helst fastna för – nästa stimulantia. Smart marknadsföring kan som bekant göra våra hjärnor till enkla byten, men kan vi verkligen bli beroende av vad som helst?

– Världshälsoorganisationen anger sex kriterier för ett beroende, till exempel: Starkt behov, Tilltagande ointresse av annat än substansen och Fortsatt konsumtion trots skador, som ska uppfyllas en viss tidsperiod. Så långt kan det absolut inkludera allt från appar till shopping, men adderar vi kriteriet abstinensbesvär, alltså fysiska eller psykiska symtom när bruket avbryts, så blir svaret nej. Ingen får frossa av att pausa TikTok, kanske kan vi känna viss irritation men den går över ganska snabbt, säger Mathias Hallberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet.

För många företag är ungdomar en prioriterad målgrupp i arbetet att etablera tidiga relationer till varumärke och produktlinje. Både budskap och paketering är minutiöst anpassade med strassprydda snusdosor som "skapar en magisk, gnistrande effekt" och energidrycker som med metal-estetik utlovar ”en livsstil på burk” efter ”ett pass på gymmet”. Och reklambyråerna vet vad de gör: Aktuella undersökningar visar att 29 procent av alla gymnasieelever snusar och konsumerar energidryck regelbundet. Men kan något som nästan var tredje ung person gör faktiskt vara farligt?

– Som med det mesta annat är det en fråga om hur mycket och hur ofta. Provar du snus eller energidryck någon gång är det ingen fara. Men självklart är det mer komplext än så. Till exempel undrar många unga om det är riskabelt att testa cannabis. Svaret är detsamma: En enda joint behöver inte vara farlig, men den utsätter din hjärnas belöningssystem för en form av rysk roulett. Du vet inte i förväg om du tillhör du de procent som riskerar att trilla dit. Det vi däremot vet är att ju längre du väntar med att prova, desto bättre odds har du, säger Mathias Hallberg.

Flera studier bekräftar att ungdomar är socialt och medicinskt känsligare för droganvändning. Statistik visar också att de som prövar en substans före 16 års ålder oftare är regelbundna användare även senare i livet. Faktum som dessa gör det desto allvarligare att exempelvis e-cigaretter ökar närmast explosionsartat bland gymnasieelever – år 2024 uppgav fler än 60 procent av flickorna att de provat vejp – en vana som i sin tur förväntas öka risken för framtida användning av bland annat cannabis.

– Allt hänger samman: För unga som ägnar mycket tid åt datorspel är steget kort till spel om pengar. Bland dem med riskabelt spelande finns en tydlig koppling till användning av tobak och nikotin, något som i sin tur ökar risken för intensiv konsumtion av alkohol och i vissa fall narkotika. Det här måste vi tydliggöra för tonåringarna och är temat för min presentation vid Kunskap För Livet. Förhoppningsvis kan det inspirera åtminstone några elever i universitetsaulan att reflektera kring vilka ovanor de mår bättre av att bryta, säger Mathias Hallberg.

Vilka risker medför då de substanser som ligger i topp bland Sveriges unga? De flesta vet nog att energidrycker kommer lastade med koffein – flera märken på marknaden innehåller så höga halter att de är förbjudna i Danmark och Norge – vilket kan orsaka såväl hjärtklappning som sömnstörningar och fått Livsmedelsverket att avråda från konsumtion i samband med träning. Snus kan ge sår i munnen, tandköttsproblem och ökad risk för tandlossning. E-cigaretter kan orsaka problem med luftvägar, inflammationer och blodtryck. Men de kan också ha direkta effekter på en ung hjärna.

– Vår hjärna utvecklas till ungefär 20 års ålder, och studier visar hur redan några veckors bruk av en beroendeframkallande substans kan trigga processer som får hjärnan att anpassa sig. Ju längre tid vi använder drogen, desto större blir risken för permanenta skador som kan orsaka nedsatta kognitiva förmågor. Pågående forskning indikerar att det är möjligt att reparera en skadad hjärna men där är vi inte än, och allra bäst är om vi kan hjälpa våra yngre generationer att skapa en balans i tillvaron där de mår bra och utvecklar sin fulla potential utan att ta till skadliga substanser.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl