Ny studie pekar ut individuella faktorer bakom stressreaktioner vid nattarbete

I en ny studie publicerad i Journal of Sleep Research har forskare vid Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet undersökt hur biologiska och psykologiska faktorer samverkar vid sömnbrist, med särskilt fokus på individuella variationer snarare än gruppskillnader. Ett arbete som tillför viktig kunskap om hur nattarbete kan kopplas till kortsiktiga stressrelaterade förändringar i hjärnan.

Till de faktorer som studerats hör personlighetsdraget neuroticism, ett etablerat och könsöverskridande drag som beskriver hur starkt individer tenderar att reagera på stress och emotionella belastningar. Neuroticism förekommer i varierande grad hos alla människor och är inte ett mått på psykisk ohälsa. Tidigare forskning har kopplat draget till både ökad stressreaktivitet och uppmärksamhet på hälsa och omgivning.

Den aktuella studien omfattade 54 friska unga vuxna kvinnor i åldern 21–33 år. Deltagarna genomgick både en natt med normal sömn och en natt av total vakenhet, som modell för ett nattpass. Morgonen efter mättes nivåer av fosforylerat tau-protein, p-Tau181, i blodet – en biomarkör som i andra sammanhang studerats vid neurodegenerativa sjukdomar.

– Efter den vakna natten observerade vi en mycket liten ökning av p-Tau181 hos deltagare som skattade högre stresskänslighet. Det är viktigt att betona att förändringen var marginell och inte kliniskt relevant i sig, säger Diana Nôga, senior forskare och förstaförfattare till artikeln.

Forskarna fann ingen tydlig koppling mellan nivåer av könshormonet östradiol och förändringar i biomarkören. Studien kan inte heller avgöra om motsvarande samband skulle ses i andra grupper, exempelvis hos män, äldre personer eller individer med annan arbetslivserfarenhet. Att studien genomfördes på kvinnor ska därför förstås som ett metodval, inte som ett uttryck för att kvinnor generellt är mer sårbara.

– Våra resultat bör inte tolkas som att vissa grupper “tål” nattarbete sämre än andra. Snarare pekar de på att biologiska stressreaktioner vid sömnbrist påverkas av en kombination av psykologiska, sociala och biologiska faktorer som varierar mellan individer. Vi vet även från tidigare forskning att åtgärder som schemaläggning med tillräcklig vila, möjlighet till återhämtning, tydliga rutiner och organisatoriskt ansvar för arbetsmiljön är centrala för minskad belastning vid nattarbete, säger Christian Benedict, professor i farmakologi.

Studien bidrar till en växande kunskapsbas om hur nattarbete påverkar kroppen på kort sikt. Ur ett jämställdhets- och arbetsmiljöperspektiv understryker resultaten vikten av att utforma nattarbete med hänsyn till individens behov och återhämtning – snarare än att fokusera på kön eller personliga egenskaper som riskfaktorer i sig.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl